Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek Därtill har vi, beträffande mål
uppfyllelse, även beaktat de punkter som stipuleras i andra delar av lagen som bland annat föreskriver att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt vissa användarkategorier, till exempel barn och ungdomar, de nationella minoriteterna, personer med annat modersmål än svenska samt personer med funktionsnedsättning Vad beträffar punkten i ändamålsparagrafen om att verksamheten ska finnas tillgänglig för alla, så har vi redan i det ovanstående sett prov på hur biblioteken eftersträvat, och i vissa fall lyckats, realisera ökad tillgänglighet till tjänster och utbud. Det är således ett sätt på vilket målen kan sägas ha uppfyllts. Att öka tillgängligheten till verksamheten, och erbjuda ett relevant utbud av medier och teknik både för att möjliggöra att användare kan tillgodogöra sig information och för att åstadkomma vägar för användare att delta i skapande, hjälper förstås till med att uppfylla målen i bibliotekslagen. Det empiriska materialet erbjuder flera exempel på passager där det tydligt framgår att bibliotekslagen tycks ha fungerat som en given referenspunkt i planeringen inför och genomförandet av projekten: [V]i har ju ett demokratiskt uppdrag att, att ... ja men att ha en särskild … inte, inte så att vi ska satsa särskilt på vissa, men att ändå vissa, hur ska jag säga? Ja, men det kan vara liksom, människor med läshandikapp eller människor från andra kulturer och så vidare. Vi har ju ett demokratiskt uppdrag att liksom stödja vissa grupper som kanske inte har en, ja, marknadsmässig fördel i övriga samhället och så. Och då tänker jag att det här är ju ett jättebra sätt att även stärka bibliotekets roll för dem. (D13, Skellefteå) I det här citatet ser vi således hur inte bara lagens ändamålsparagraf framträder genom hänvisningen till det demokratiska uppdraget, utan här reflekteras även lagens betoning av särskilt prioriterade grupper. Satsningar med särskilt uppmärksammade målgrupper i fokus Hur ett projekt har genomförts med siktet inställt på att arbeta för nationella minoriteter ser vi ett konkret exempel på i följande passage ur det empiriska materialet. Där berättar den intervjuade om en verksamhet som bygger på att distribuera och nå ut med litteratur på de nationella minoritetsspråken. Det ska också noteras hur just det här projektet bygger på ett samarbete med representanter för den målgrupp som satsningen riktar sig till: Nu försöker vi verkligen begränsa oss till de här lådorna som ska skickas ut till våra tio närbibliotek, de små enheterna. För att där finnas, synas och på så sätt uppmärksamma de minoriteter som vi har i Sverige och i vår kommun. […] Vi kommer att ladda dem med barn- och vuxenlitteratur [på respektive språk]. Även på svenska. För att vi har något i Skellefteå, det kanske man har på andra ställen också, som kallas för samråd. Där har vi träffat representanter för de olika minoriteterna. […] Det har varit ett samarbete, eller vad man ska säga. Väldigt olika. En del har vi försökt kontakta […]. Andra har kommit till biblioteket och varit jätteengagerade. Hjälpt till med förslag på innehåll och så. (D10, Skellefteå) Vi ser också i materialet exempel på projekt som samtidigt riktar sig till fler än en av de grupper som bibliotekslagen föreskriver ska prioriteras: När det gäller integration så vet jag ju att […] våra nyanlända i Kungsbacka har fått en annan service, de har fått en ... personlig service, där vi har exempelvis utökat våra tjänster, vi kör dit med våra bussar, till de områden där de bor, med de här bibliotekarierna som vanligen inte jobbar på våra fordon, så att de känner igen dem. Vi har varit där och knackat på. Vi har jobbat med att alla barn har fått en välkomstgåva. Vi har varit med, vi har köpt in arabisk teater, och vi har verkligen jobbat med målgruppen. (D19, Kungsbacka) 29/48