Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek Det förtjänar här även att lyft
as att utöver inriktningen mot personer med annat modersmål än svenska och mot barn, så erbjuder ovanstående citat ytterligare ett exempel på hur biblioteken arbetar uppsökande i syfte att öka tillgängligheten till sina tjänster och sitt utbud. Om de satsningar på barn och ungdomar, på minoritetsspråken, på fysisk och kognitiv tillgänglighet och på digital kompetenshöjning som beskrivs i ansökningar och rapporter har gett effekt har det sannolikt också påverkat måluppfyllelsen, åtminstone under projekttiden. Att det sedan finns en del satsningar som på grund av restriktioner under pandemin inte har kunnat genomföras eller utvärderas ännu är tydligt i materialet genom frekventa hänvisningar till ”det där med covid” (D6, Söderhamn) eller ”vi fick pengar och sedan kom coviden och stängde ner allting” (D13, Skellefteå). Samtidigt verkar det som att man kommer att gå vidare med de allra flesta satsningarna, antingen genom att förlänga projekten eller genom att försöka finna sätt att fortsätta inom ordinarie verksamhet. Någon menar att om man har sökt och blivit beviljad medel för en särskild satsning förpliktigar det till att försöka mer än en gång, även om det första försöket inte har lyckats, vilket ger lite mer tid till projektidéer som är svårare att förverkliga: [J]ag tror att vi kanske får sikta på nästa vår och ansöka då. Och så får man hoppas att det ... att allting har landat då, så att man kan känna att det går att arbeta praktiskt ute på ett helt annat sätt än vad det känns nu när det är visir och hela grejen. (D18, Söderhamn) I både ansökan, rapporter och intervjuer hänvisas inte sällan till bredare mål som ”demokrati” eller ”rättigheter”. Några av de intervjuade cheferna berättar hur de arbetat systematiskt med sin personal för att knyta an projektidéer både till bibliotekslagen och till den egna biblioteksplanen samt för att förankra projekten i personalgrupperna: [F]ler ska bli mer digitala och kunna göra mer på nätet. Men också de demokratiska rättigheterna som man bör jobba med på bibliotek att man ska, det var ett av målen när vi börja diskutera det här. (D8, Linköping) Inför första omgången med Stärkta bibliotek så hade jag en workshop med alla medarbetare […] där jag har tagit ut ord från bibliotekslagen och våran biblioteksplan och satt upp. Sen fick de penna, post it-lappar, och så fick de sätta upp lappar. (D19, Kungsbacka) Ett arbetssätt där man synliggör verksamhetens mål bland medarbetare kan i bästa fall skapa en medvetenhet som får effekter även bortom det enskilda projektet. Möjligheten till lokalt initierade projekt kan därmed förstärka bibliotekens måluppfyllelse i ett bredare perspektiv. Kommunernas möjlighet att uppfylla målen i bibliotekslagen påverkas också av hur synlig bibliotekens verksamhet är inom kommunen och hur väl man har lyckats nätverka och marknadsföra både uppdragen och kompetensen hos biblioteken. Även här har satsningen enligt de intervjuade gett positiva effekter (se nedan, avsnittet om samverkan). 3.4.3 Vad blev följden av att folkbiblioteken själva fick identifiera sina behov utifrån lokala förutsättningar? En av de tydligaste följderna av att folkbiblioteken själva fick identifiera sina behov är att processen kring ansökan möjliggjorde för ledningen att på ett tydligt sätt ta in medarbetares idéer och förslag. Även om processen med ansökningar ofta initierades av ledningen, och det var ledningen som prioriterade och valde vilka projekt som skulle sökas, hade de flesta bibliotek ett mer eller mindre avancerat arbete för att involvera medarbetarna i att komma fram med uppslag och idéer: [V]i samlade ihop idéer, och så pratade man i ledningsgruppen och prioriterade vilka av de 30/48