Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek Utöver de typer av samarbetspar
ter som nämns i figur 12 förekommer flera som bara nämns enstaka gånger. Här ser vi bland andra Svenska kyrkan, Synskadades Riksförbund, spelföreningar, specifika idrottsföreningar och andra föreningar. Dessa omnämnanden är emellertid inte inkluderade i figur 12 just av det skälet att de var för sig nämns för få gånger. Genom samarbete med kommunens fritidsgård vill vi ordna läsecirklar med fokus på HBTQ samt inköp av litteratur på temat som ska ingå i fritidsgårdens utbud. (D1137, Öckerö) Vi vill i detta projekt samarbeta med hemtjänst och äldreomsorg i Piteå kommun för att hitta arbetssätt där vi tillsammans kan arbeta läsfrämjande för målgruppen. Vi ska också samarbeta med pensionärs- och handikappföreningar för att med hjälp av dem vidga vårt kontaktnät och hitta andra som är intresserade av att jobba med den här frågan. (D231, Piteå) Av dessa exempel ser vi vidare att frågan om samarbete kan vara mer eller mindre elaborerad och komplex. I det första fallet (Öckerö) framgår att det rör sig om en specifik samarbetspartner för ett relativt klart definierat syfte, medan det i det andra exemplet (Piteå) skrivs fram ett förslag som i förlängningen kan leda till samarbete med flera aktörer. 2.2.4 Metoder för biblioteksutveckling och omvärldsbevakning Av intervjustudien (se nedan) framkommer att biblioteken mer eller mindre systematiskt har använt sig av olika metoder för att utveckla och förankra projektidéer inför eller under projekten. Där framkommer att det kan handla om förstudier av olika slag, omvärldsbevakning eller omvärldsorientering genom medborgardialoger och om arbetssätt som engagerar hela eller delar av personalen som uppmuntras att bidra med projektidéer. Det har dock visat sig vara ganska svårt att kartlägga dessa metoder för biblioteksutveckling genom sökningar i det material som ligger till grund för dokumentstudien; bland de bifallna ansökningarna är det endast ett fåtal som innehåller termer som vittnar om att något slags användarstudie är planerad att ingå i projektet eller utgöra grund för ansökan. Figur 13. Andel bifallna ansökningar (procent) 2018–2020 som nämner termer kopplade till användarstudier, riket 100 80 60 40 20 0 Användarstudier ej UX UX Medborgardialog Fokusgrupper Alla Sammanlagt nämns något av de begrepp som förekommer i figur 13 i endast 9 procent av alla bifallna ansökningar 2018–2020. (Förkortningen UX står för user experience som är en metod som syftar till att samla in data från och om användare för att därigenom förstå deras behov och intressen i relation till biblioteksanvändning.) Detta relativt sett blygsamma resultat bör dock ses i relation till 20/48