Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek användarkategorier som enligt l
agen ska ägnas särskild uppmärksamhet på relativt bred front har uppmärksammats i Stärkta bibliotek-projekten. Vårt övergripande intryck är att satsningen har inverkat positivt på i synnerhet kommunernas möjlighet att uppfylla målen i bibliotekslagen. Det visar sig också i resultaten att den regionala biblioteksverksamheten i flera fall har visat god beredskap och stor villighet att bistå kommunbiblioteken i arbetet med projekten. Enligt bibliotekslagen syftar den regionala biblioteksverksamheten till ”att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet”. Det är dock på grundval av denna studie oklart huruvida regionernas möjlighet att uppfylla målet har påverkats. • Vad blev följden av att folkbiblioteken själva fick identifiera sina behov utifrån lokala förutsättningar? Det vi ser som de mest väsentliga följderna av att biblioteken själva fick identifiera sina behov utifrån lokala förutsättningar är att projekten kunde formuleras ”nerifrån” och i nära anknytning till lokalt upplevda behov. Det har i många fall lett till att biblioteksmedarbetarnas idéer och uppslag har tagits fasta på; medarbetarna har inte bara genomfört projekten utan också aktivt bidragit till att planera, initiera och genomföra dem. Även flera användargruppers intressen och förslag har på det här sättet kunnat beaktas. På ett övergripande plan kan konstateras att projekten, som en följd av att de utformats utifrån lokala förutsättningar, har varit väl förankrade i bibliotekens övergripande mål och strategier. Det har erbjudit goda möjligheter till lokal anpassning. • Vilka styrkor och vilka utmaningar finns med lokalt initierade projekt? Resultatet visar att lokalt initierade projekt har stor potential att ge upphov till samarbeten med lokala aktörer. De erbjuder också goda möjligheter att lyssna in potentiella och existerande användargruppers önskemål och intressen och kan överlag bidra till att synliggöra biblioteket i den lokala kontexten. Däremot antyder resultatet att om man vill etablera samarbeten med andra bibliotek i andra kommuner är det inte sällan specifika lokala utmaningar och behov som det är problematiskt att samverka kring. • Vilka för- och nackdelar finns för den kommunala folkbiblioteksverksamheten med tillfälligt statligt stöd? Det dominerande intrycket är att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Vi ser hur projektmedlen har lett till att personalen har kunnat prova nya arbetssätt. I flera fall redogörs för en allmänt ökad förändringsbenägenhet bland medarbetarna. Likaså förefaller det rimligt att hävda att det tillfälliga stödet har resulterat i innovativa lösningar och alternativa prioriteringar i jämförelse med etablerade arbetssätt. Som centrala fördelar framträder möjligheten att genom det tillfälliga statliga stödet ge någon sedan länge planerad satsning en kraftfull start eller att få genomföra en grundlig förstudie för att sedan kunna förankra en ny eller förändrad verksamhet både internt och hos beslutsfattare. Det framhålls också hur de statliga medlen har möjliggjort planering och en högre grad av långsiktighet. Den största nackdelen är just tillfälligheten i stödet. Att det är tidsbegränsat medför risken att det som implementeras inte kan behållas inom ramen för den ordinarie verksamheten efter projekttidens slut. • Hur har samverkan mellan kommunal och regional biblioteksverksamhet påverkat effekterna av satsningen? 39/48