Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek Ja, för oss så har det ju påver
kat ganska mycket. Vi står nu beredda med att starta upp två nya bibliotek egentligen och som också är förankrade i områden där man verkligen behöver den här verksamheten. Det är utsatta områden som har varit eftersatta i vår kommun. Det kommer att innebära mycket större möjligheter för oss att uppnå våra mål och nå alla. […] Så det har ju påverkat mycket. (D8, Linköping) Ytterligare ett konkret exempel på hur medlen från Stärkta bibliotek verkligen har bidragit till att öka tillgängligheten för en särskild användargrupp framträder i nedanstående passage. Där beskrivs hur satsningen på en viss verksamhet har resulterat i att de som drar nytta av och deltar i verksamheten i sin tur lockar nya användare till biblioteket: Intervjuad: [D]et har ju förändrat jättemycket och jag kan ju känna att de, de nyanlända som har varit med i språkcaféerna och så att de, de har ju tagit till sig biblioteket och de har ju liksom blivit våra kompisar och även dragit med andra till biblioteket så det har varit jätteviktigt. […]. Intervjuare: Du menar att ni inte skulle ha haft språkcafé i den utsträckning som ni nu har haft om ni inte hade haft extern finansiering eller? Intervjuad: Nej. Det tror jag inte att vi hade kunnat ha det på den, på den nivån. (D17, Kungsbacka) I stort sett samtliga de citat som återgetts i det ovanstående ger en tämligen positiv bild av hur satsningen har bidragit till att öka utbudet och tillgängligheten till folkbiblioteksverksamhet i de kommuner som är representerade i intervjustudien. Det ska dock nämnas att det förekommer projekt som satsade på att öka tillgängligheten av bibliotekslokalerna men som i många fall inte riktigt kommit i hamn på grund av pandemin. De har till exempel inte kunnat utvärderas enligt projektplanen. Även i de fall där man hade velat få in användarinput eller arbeta med metoder för medbestämmande från användargrupper har pandemin satt käppar i hjulet. Särskilt, men inte bara, i mindre kommuner med ansträngd ekonomi har satsningen kunnat användas för att utveckla en verksamhet som har stannat av, eller där det inte funnits en budget för att investera i sådan infrastruktur som behövs. Här har bidraget från Stärkta bibliotek inneburit en väsentlig del av deras ekonomi under satsningens år. Även i större kommuner kan det vara så att de mindre filialbiblioteken är eftersatta när det gäller underhåll och behöver rustas upp för att över huvud taget kunna vara tillgängliga. Att satsa på meröppet har då varit en väg för att på ett markant sätt öka tillgängligheten. Samtidigt behöver det inte vara så att tillgänglighet i form av fler användare behöver vara huvudmålet. Det kan i vissa falla vara så, vilket påpekas i intervjumaterialet, att det som eftersträvats har varit att förstärka användares känsla av delaktighet i sitt bibliotek. 3.4.2 Hur har satsningen påverkat kommunernas och regionernas möjlighet att uppfylla målen i bibliotekslagen? I arbetet med att besvara frågan om huruvida satsningen har påverkat kommunernas och regionernas möjlighet att uppfylla målen i bibliotekslagen har vi särskilt utgått från den så kallade ändamålsparagrafen i lagen (2 §) där det framhålls att ”[b]iblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” och ”främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt”. I ändamålsparagrafen framhålls även att ”[b]iblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”. 28/48