Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek Resultatet visar att kontakter
mellan kommunal och regional biblioteksverksamhet förekommer men det finns få, om ens några, exempel på vad man kan beskriva som direkt samverkan. Den regionala biblioteksverksamheten har bidragit med kontaktskapande åtgärder genom att understödja nätverkande bland biblioteken inom länet. Flera deltagare vittnar om den regionala biblioteksverksamhetens vilja och beredskap att bistå folkbiblioteken, men få har dragit nytta av det erbjudna stödet. 3.5.2 Framgångsfaktorer Satsningen Stärkta bibliotek rymmer en rad inslag som kan betraktas som framgångar. Vi ser till exempel att bibliotekens utbud och tillgängligheten till folkbibliotekens tjänster i flera fall har ökat. Likaså framträder hur de finansierade projekten har genomförts i enlighet med bibliotekslagen och i riktning mot de mål som uttrycks där. Flera projekt har till exempel inriktats mot de grupper som enligt lagen ska ägnas särskild uppmärksamhet. En faktor som vi bedömer har bidragit till dessa framgångar är det sätt på vilket flera bibliotek har tagit sig an den möjlighet som Stärkta bibliotek har erbjudit – närmare bestämt hur man har arbetat med att komma på, planera, initiera och genomföra projekten. Ett förfinat och utvecklat arbetssätt kring projekten kan naturligtvis samtidigt ses som en effekt av att medlen i första hand erbjöds, men också som en framgångsfaktor. Den process som på flera ställen i materialet framträder och som innefattar idégenerering, planering, initiering och genomförande tycks dessutom i flera fall ha utvecklats och förfinats under de år som Stärkta bibliotek har pågått, eftersom de flesta biblioteken har gjort flera ansökningar. Sammanfattningsvis konstaterar vi således att sådana projekt som vi uppfattar som framgångsrika har det gemensamt att de mer eller mindre omfattar följande inslag: 1. Idégenerering och behovsinventering förankrad och grundad bland medarbetare och i den lokala kontexten, exempelvis genom kontakter med användargrupper och samarbetspartners i form av exempelvis föreningar, andra delar av den kommunala förvaltningen och politiker. Detta inslag har på flera ställen tagit formen av förstudier, medborgardialoger eller andra slags sonderingar. 2. Kommunikation och kontinuitet genom medarbetarengagemang, vilket exempelvis kommer till uttryck genom att den eller de som kommer med idéer och initiativ till projekt också deltar i implementering och genomförande samt genom att chefer och ledningsgrupper har använt inkluderande metoder för att identifiera, engagera och entusiasmera personalen i projekten från början till avslut. I stora stycken kan bibliotekens arbete med projekten inom Stärkta bibliotek ses som ett slags förändrings- och implementeringsarbete. Det handlar om att i komplexa sammanhang åstadkomma innovativ verksamhetsutveckling av olika slag, att stärka och förbättra befintliga inslag i verksamheten eller att skapa utbud och nya tjänster, allt i enlighet med på förhand bestämda planer som inom ramen för Stärkta bibliotek primärt utgörs av de beviljade projektbeskrivningarna. Dessa beskrivningar måste dock förvisso också kalibreras med redan befintliga styrdokument och direktiv i form av exempelvis biblioteksplan och bibliotekslagen. Implementerings- och förändringsprocesser har bland annat studerats inom forskningen om offentlig verksamhet och dess organisation. Där konstateras bland annat att det är problematiskt att använda en universell implementeringsmodell eftersom den påverkas av ett otal faktorer. En inblick i denna forskning erbjuds i ett aktuellt bidrag av företagsekonomen Mikael Löfström (2021). Med hänvisning till forskningen på området skiljer han på ett antal perspektiv som bidrar till att forma implementeringsprocesser, bland andra ett uppifrån-och-ned-perspektiv respektive ett nedifrån-och-upp-perspektiv. Dessa båda kännetecknas, enkelt uttryckt, av att initiativ och kraft till 40/48