Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek minskad användning av en biblio
teksfilial, eller användares önskemål om en mötesplats. Här kan de antingen utgå från en förundersökning eller användarstudie, ta avstamp i en känsla gå vidare med en användarstudie eller på något annat sätt ta in synpunkter från användare i själva projektet. Det finns, som kan skymtas i det ovanstående, några exempel på hur man har inspirerats av andra bibliotek för att skapa egna projektidéer, men de är i minoritet i just denna intervjustudie. Ansökningarna har i de allra flesta fall, med några undantag, arbetats fram inom det egna biblioteket och med liten eller ingen samverkan med andra kommunala verksamheter, beslutsfattande politiker eller andra kommunala eller regionala bibliotek. Däremot har regionbiblioteken erbjudit stöttning och inspiration, och man har varit positiv till att de funnits där i bakgrunden. Därefter, när projektet skulle genomföras och även efter avslutat projekt, har man kunnat använda sig av projektmedlen för att nätverka inom kommunen och synliggöra biblioteket. 3.4.4 Vilka styrkor och vilka utmaningar finns med lokalt initierade projekt? En förekommande bieffekt som kan ses som ett slags styrka hänger ihop med det lokala bibliotekets position i den kommunala kontexten, där det av tidigare studier (till exempel Pilerot & Hultgren, 2017) har framgått att biblioteksverksamheten på sina ställen ses som perifer och underordnad. Att bibliotek med medel från Stärkta bibliotek åstadkommer verksamhet som väcker intresse hos och inspirerar andra kommunala verksamheter är således en styrka. En illustration av det resonemanget erbjuds i följande passage ur det empiriska materialet: Ja, men det här bibliotekarie on demand som vi har slitit med så. Där har vi jättemånga andra kommunala verksamheters ögon på oss: ”Jaha, ska ni göra det? Tänk om man kunde ha bygglov on demand.” Och så vidare. Så där tittar de. Det är ju härligt att få vara lite först också. Visa att vi kan och vi vill nånting. (D15, Skellefteå) Utöver att medlen har bidragit till utveckling av intresseväckande verksamhet, och därmed i någon mening synliggjort biblioteket i den kommunala kontexten, signalerar citatet ovan också ett uttryck för en stärkt självkänsla och professionell identitet bland bibliotekspersonalen. Att biblioteket och dess verksamhet har synliggjorts lokalt genom Stärkta bibliotek knyter förvisso an till frågan om ökad tillgänglighet, vilket diskuteras i ett tidigare avsnitt av resultatredovisningen, men det kan också framhållas som en särskild styrka med lokalt initierade projekt. Om det i det föregående citatet visades prov på hur biblioteksverksamhet genom satsningen på Stärkta bibliotek har uppmärksammats i andra delar av den kommunala förvaltningen, framgår det av nedanstående passage att också potentiella användare har fått upp ögonen för verksamheten: [V]i [fick] så otroligt mycket fin respons: ”Vi visste inte att bibblan höll på med sånt här. Vi visste inte att bibblan kunde erbjuda det här.” Så vi har fått många nya relationer, eller vad man ska kalla det. Vi har blivit relevanta för nya grupper. (D15, Skellefteå) Det empiriska materialet erbjuder överlag generösa exempel på olika lärdomar som gjorts genom projekten – lärdomar som kan ses som styrkor, vilka inte sällan knyter an till den möjlighet som Stärkta bibliotek har inneburit att initiera lokalt förankrade projekt. Att projekten på flera ställen har resulterat i en ökad förändringsbenägenhet och, som någon uttrycker det, ett större mod, framkommer i följande citat: [Det har] påverka[t] hela vår kultur på biblioteket skulle jag säga också. […] Just det att förändringsarbetet har varit mycket lättare att implementera när man har pengar som inte är, vi har inte så himla mycket pengar annars så att nu har man kunnat testa saker med pengar 33/48