Stärkta bibliotek 1
Stärkta bibliotek utifrån. Det är ju samma sak in
ternt att det är bra att få testa under en tid innan man ska köra igång och det blir ... Så att vi har ökat förändringsbenägenheten ganska bra inom båda biblioteket och kultur- och fritidsförvaltningen skulle jag säga. (D8, Linköping) Citatet ger uttryck för att Stärkta bibliotek har resulterat i en utbredd och stärkt förmåga bland personalen inom såväl biblioteket som kultur- och fritidsförvaltningen att få till stånd förändring. Det ligger nära till hands att förstå utsagan som att medlen har verkat inspirerande och stärkt personalens självförtroende. Det framgår emellertid också, till exempel genom nästa citat, att medlen även har bidragit till modet att ompröva etablerade prioriteringar: [N]u har man ju möjlighet att kunna göra mer grejer ute på andra områden än att allting ska hamna liksom här [på huvudbiblioteket]. För ofta så blir det ju så att HB, huvudbiblioteket, blir det som måste åtgärdas först. […]. Och då är det svårare att få pengarna att räcka till de andra ställena också. Och sen har det ju också varit lite så här: ”Hur mycket används de andra ställena? Och hur mycket pengar ska man lägga ner för att vi ska få dit fler och så?” Och då har man ju kunnat våga sig på att göra en chansning nu när man har pengar, för att sen kunna utvärdera och se det här att vi kanske saknar nånting som gör att vi får mer besökare. Och då har vi ju gjort nånting bra i längden. (D18, Söderhamn) De båda citaten ovan visar prov på den styrka som anknyter till mod och förändringsbenägenhet som i de här fallen rör arbetskulturen i biblioteket och, som i det senare fallet, omprioriteringar beträffande vilka delar i verksamheten det ska satsas på. I det avslutande citatet på det här temat tar den som kommer till orda ett än större perspektiv och reflekterar kring den styrka som projektet har resulterat i, nämligen den som tar sig uttryck i en förändrad syn på bibliotekets och bibliotekariernas uppdrag: [V]i har lärt oss att tänka större och modigare kring bibliotekets uppdrag faktiskt, kring vad ett bibliotek är och kan vara och kan erbjuda. Och därmed även vad bibliotekarier är och kan erbjuda och kan vara. Det borde inte vara så stor skillnad på att gå ut i en klass och prata om böcker, som att vara i ett fotbollslags omklädningsrum och prata om böcker. Men det har man ju inte riktigt gjort av tradition. Och då har det också varit ett mycket, mycket större steg för många. Så det är nog att vi har liksom vågat tänka lite ... Fått träna på att tänka större och modigare, och faktiskt utmana oss, både i tanken och i våra sätt att arbeta och var vi arbetar också. (D15, Skellefteå) Återigen tydliggörs hur det som här lyfts som styrkor med lokalt initierade projekt även kan ses som redogörelser för hur potentiella biblioteksanvändares tillgänglighet torde ha ökat genom flera av projekten. I just det här fallet framkommer det hur omvärderandet av etablerade arbetstraditioner och prioriterade målgrupper potentiellt kan leda till att nya grupper nås, i till exempel ”fotbollslags omklädningsrum”. Ytterligare en infallsvinkel på styrkor med lokalt initierade projekt knyter särskilt an till det lokala, till den omgivning där biblioteket är beläget och verkar, vilken även naturligtvis rymmer andra aktörer som i gynnsamma fall kan fungera som samarbetspartners i projekten. Även om frågan om samarbete även kan lyftas som en utmaning – vilket vi ser prov på i det nedanstående – så förekommer det också smått överraskande och innovativa exempel på hur samarbeten i den lokala kontexten kan komma till uttryck. I följande relativt omfattande citat berättas det om ett samarbete med en lokal förening. Det äger rum inom ramen för ett projekt som finansierats via Stärkta bibliotek och som inriktat på att få till stånd integration: 34/48