Nordisk Infrastruktur 1
AKTUELLT Skåne missgynnas när det gäller ny infra
struktur Av Peter Höök Skåne missgynnas systematiskt när staten bygger nya vägar och järnvägar. Det hävdar Sara Åhlén Björk i en artikel i Sydsvenskan. Under tjugo års tid har Öresundsbron använta som argument för att Skåne måste stå tillbaka när det gäller de statliga investeringarna. Men Öresundsbron är faktiskt privat finansierad, hävdar hon i artikeln. Det handlar bland annat om dubbelspår på sträckorna mellan Kristianstad och Hässleholm, Hässleholm - Helsingborg och Malmö - Ystad. Enligt Trafikverkets senaste planer kan alla tre projekten komma att läggas i malpåse. Region Skåne framför också kritik mot att Skåne prioriteras bort till förmån för Stockholm och Göteborg. Skåne har 13 procent av Sveriges befolkning men får bara åtta procent av de statliga infrastrukturinvesteriingarna. Det är mindre än hälften av vad som satsas i Stockholm och Västra Götaland. Öresundsbron används som argument för att inte satsa på Skånes infrastruktur. Arkivbild Mälardalsrådet svarar regeringen om framtidens infrastruktursatsningar Av Peter Höök Prioritera att laga trasiga spår och vägar där det bor flest människor. Avsätt mer pengar till infrastrukturen. Respektera ingångna avtal om Fyrspåret och Ostlänken. De sju regionerna i Mälardalsrådets transportsamarbete är tydliga i sitt svar till regeringen när framtidens infrastruktursatsningar ska avgöras i vår. Varje dag reser 750 000 pendlare över kommun - gränserna för att komma till jobbet i StockholmMälarregionen. Men trasiga spår och vägar slår hårt mot pendlarna och företagen som fraktar varor. Nu förbereder regeringen planen för vilka spår och vägar som ska repareras och byggas ut under de kommande åren. För att regeringen ska veta var investeringarna gör störst nytta samarbetar de sju regionerna Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Ett område som står för nästan hälften av Sveriges BNP. – Trafikverket har presenterat budgetramarna för infrastrukturen och nu faller ett tungt ansvar på regeringen att prioritera när resurserna är begränsade. Vårens infrastrukturproposition blir ett vägval. Ska trasiga spår, järnvägsväxlar och trånga vägar fortsätta begränsa vår region. Eller ska samhället återstarta med kraft och framtidstro efter Coronapandemin? Våra sju regioner är eniga i vårt svar till regeringen. Satsningar i StockholmMälarregionen ger nytta för hela landet, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd Region Stockholm och ordförande Mälardalsrådet. – Utgångspunkten för regeringens arbete med infrastrukturen måste vara att ingångna avtal ska hållas. Trafikverket har tagit upp hur svårt det är att leverera på utsatt tid. Detta måste hanteras. Kommuner, regioner och det omgivande samhället måste kunna lita på att Trafikverkets planer inte ändras från ett år till ett annat, säger Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande Region Sörmland och vice ordförande Mälardalsrådet. Sammanfattning av remissvaret från Mälardalsrådets En Bättre Sits-samarbete: • 8 av 10 tågresor i Sverige startar eller slutar i Stockholm. Förseningar och inställda tåg i Stockholm-Mälarregionen drabbar resenärer i hela landet. • Budgeten för infrastrukturen måste öka med minst 20 procent för att åtgärda brister på spår och vägar och göra välbehövliga nyinvesteringar. Planperioden fortsätta vara 12-årig. • Spår och vägar måste prioriteras där det bor människor. Trasiga spår och bristande vägar måste åtgärdas innan 2030. • Regionerna behöver mer pengar för smarta satsningar på ökad kapacitet och hållbarhet. Varje dag reser 750 000 pendlare över kommungränserna i Stockholm-Mälarregionen. Foto: SL • Det staten har lovat måste genomföras inom de bestämda tidsramarna. Lagt kort ligger. - En försening av Ostkustbanan och Ostlänken skulle drabba klimatet, pendlarna, företagen och bostadsbyggandet. - Ostlänken är inte en del av de nya stambanorna, utan ska finansieras i den nationella infrastrukturplanen. • De nya stambanorna måste planeras utifrån det omgivande trafiksystemet och finansieras i särskild ordning utanför den nationella infrastrukturplanen. • Satsningar behövs för att minska transporternas klimatpåverkan. Störst potential finns i Stockholm-Mälarregionen, där många människor bor och reser varje dag. Exempelvis i stråken Uppsala-Stockholm, Örebro-Västerås-Stockholm och Stockholm-Linköping. NORDISK INFRASTRUKTUR NR 1 2021 • 15