Nordisk Infrastruktur 1
LEDARE Sveriges infrastruktur lider av underfinan
siering. Arkivbild Infrastruktur på reträtt Av Peter Höök Det satsas stora summor på infrastruktur just nu. I Stockholm liksom i Göteborgpågår ett flertal större vägprojekt. Även på järnvägen investeras miljarder. Men satsningarna är offensiva och handlar om ny infrastruktur. Politiskt är det säkert gångbart. Att underhålla befintlig infrastruktur ger inte så många politiska poäng. En nyligen publicerad rapport av analys- och teknikkonsultföretaget WSP visar att det finns anledning till oro när det gäller befintlig infrastruktur som i många fall närmar sig sin tekniska livslängd. Störst är oron för vatten- och elförsörjning. Många av de system som byggdes på 50- och 60talen har byggt upp en underhållsskuld då man hela tiden skjutit på nödvändiga investeringar. Den nuvarande regeringen har som tidigare regeringar presenterat infrastrukturinvesteringar i mångmiljardklassen. Man kan tro att dessa nationella infrastrukturplaner, som ofta läggs fram i politisk enighet, är vad som gäller för den svenska infrastrukturen. Men så är inte fallet. Infrastrukturplanen är ett inriktningsdokument. Pengarna tas ur statsbudgeten och blir därför föremål för politiska förhandlingar som ofta innebär att pengar flyttas från ett projekt till ett annat eller helt enkelt uteblir. WSPs rapport visar att nödvändiga investeringar hela tiden skjuts på framtiden vilket innebär att investeringsskulden växer kontinuerligt. I ett akut skede kan detta leda till att samhällsviktig infrastruktur måste stängas ned på grund av bristande underhåll, något som vi nu upplever vad gäller järnvägssträckan mellan Helsingborg och Lund. Följdverkningarna av flaskhalsar i transportsystemen blir dyra för samhället som helhet och också för den enskilda individen. Kvaliteten på de svenska vägarna blir också allt sämre. 2019 rapporterades 45 procent mer vägrelaterade fordonsskador jämfört med 2014. Det är också stora geografiska skillnader när det kommer till vägarnas kvalitet. WSP har intervjuat elva av de största bransch - organisationerna i Sverige och identifierat åtta områden som särskilt viktiga. Mest oroade är branschorganisationerna över Sveriges elförsörjning. Sju av åtta branschorganisationer menar att elsystemen inte utvecklas i takt med behoven. Det saknas också långsiktig planering för investeringarna i vatten och avloppssystem. Vidare menar branschorganisationerna att det finns en kompetensbrist inom bygg och anläggning. Inom fem år saknas över att 6 000 utbildade i anläggningsbranschen. Det är minst lika akut kompetensbrist inom elförsörjning, järnväg och VA. Till alla dessa investeringsbehov saknas en ITinfrastruktur som ur ett nationellt perspektiv är avgörande för svensk industris internationella konkurrenskraft. Robusta IT-system, säker och snabb kommunikation och hög tillgänglighet krävs. Inte minst har detta aktualiserats av hur distansarbetet utvecklat sig under pandemin. Det som behövs nu är ett helhetsperspektiv där man ser hur all infrastruktur hänger samman. Att när flöden fallerar så påverkas alla samhällsfunktioner. Må det vara transporter, energi eller data - kollapsar ett så påverkas alla andra. n NORDISK INFRASTRUKTUR NR 1 2021 • 7