Nordisk Infrastruktur 1
SJÖFART Fartyget utrustas med fem teleskopiskt in
dragbara vingseglen som kan sträcka sig 45 till 100 meter över havet beroende på vindförhållanden. Foto: Wallenius Marine angående segelfartyget för kommersiell lasttrafik som byggs på över hundra år. Till skillnad från dagens fraktfartyg som med en hastighet på runt 17 knop tar sig över Atlanten på åtta dagar kommer Oceanbirds rutt ta tolv dagar med en hastighet på 10 knop. För att säkerställa att Oceanbird klarar Atlantens vågor och påfrestningar har projektpartnern SSPA under hösten testat en fem meter lång modell av fartyget i sin testanläggning Maritime Dynamics Laboratory vid Chalmers tekniska högskola. I SSPA:s bassäng testar företag från hela världen hur deras fartygsmodeller agerar efter olika förutsättningar och väderförhållanden. Personal på SSPA undersökte hur Oceanbirds modell seglade utan hjälp från propellrar och noterade fartygets beteende i sex meter höga vågor. – Rent allmänt är vi förvånade över hur bra hon seglar, och hon håller kursen även i måttliga 40 • NORDISK INFRASTRUKTUR NR 1 2021 vågor. Vi har samlat in viktiga valideringsdata, men också fått en bättre förståelse för hur fartyget kommer att bete sig i den verkliga världen, säger Sofia Werner, chef för strategisk forskning inom hydrodynamik vid SSPA. – Det är fantastiskt att se att fartyget kan segla utan någon annan hjälp än vinden. Vi kommer kunna segla Oceanbird i Nordatlanten med sex meter höga vågor, och hon kommer att prestera bra. Samtidigt har alltså KTH genomfört sina tester i Stockholm skärgård där tio KTH-studenter från hela världen har byggt och provseglat modellen. Nu genomför doktorander och forskare vid KTH olika undersökningar, bland annat mäter de flödesförhållanden runt vingarna och undersöker hur tekniken ska optimeras för att möta idealiska vindförhållanden. Trafikverket har tilldelat Oceanbird-projektet 27 miljoner kronor i FoI-bidrag, forskning och innovation, för åren 2019–2022, där målet är att ha ett fartyg färdigt för beställning under 2021. Tre år senare ska fartyget stå färdigt. – Detta är ett utmärkt exempel på innovationer som vi verkligen behöver. Jag vill se en armada av vindfartyg som kan transportera våra varor i framtiden. Jag tror verkligen att detta är ett koncept som är rätt i tid, anser finansmarknadsoch bostadsminister Per Bolund. Wallenius Marine är inte ensamma om att utveckla ny fossilfri teknik för sjöfart. Norges teknisk-naturvetenskaplige universitet i Trondheim har drivit ett forskningsprojekt kring autonom teknik för sjöfart, som nu har resulterat i bolaget Zeabus. Målet är att förse världens storstäder med självkörande batteridrivna färjor. n