Bumsen 1
Denna grundplanering skulle ge mig valmöjligheter
samt möjligheten att passera många vackra och intressanta platser och det skulle även innebära mycket nationalparker och camping. Camping och björnar oroade mig dock lite grann. Efter en närkontakt med björn i Yosemite nationalpark några år tidigare så visste jag att denna varning är befogad. Nåja, får väl skaffa en stor pistol som någon rådde mig till. Jag vill gärna åka mycket grusvägar, men då min kunskap och erfarenhet av hur man hanterar en motorcykel på detta underlag inskränkte sig till en tur på bra grusvägar i Finland, så ansåg jag det bäst att boka in en grundkurs i gruskörning med BMW klubben. Nu förstod jag varför man står upp, det är inte för att det ser tufft ut och att alla som kör ParisDakar gör det, utan för att få ned tyngdpunkten. Dessa kurser var mycket nyttiga då körning på grus skiljer sig mycket ifrån annan typ av mc hantering. med en så farlig sak som en motorcykel! Det tog mig ungefär två månader innan jag �ck min frakt bekräftad, ett stort tack till Trustforwarding och FedEx. Resrutten då? Pan American Highway, det är väl bara att köra på, eller? Vägvalet är av avgörande betydelse för upplevelsen enligt min erfarenhet. Detta efter att förut ha gjort ett antal oplanerade och tråkiga vägval. Hur hittar man då den ”bästa” rutten? Införskaffande av ett antal böcker samt surfande på nätet är en bra början, samt att jämföra tänkt vägval med alla dessa ”resebyråer” som erbjuder mc turer i USA/Alaska. I Sverige har jag dock märkt att när man hittat en bra väg så är den även utmärkt på kartan som bra cykelväg, exempelvis ”Sverige leden”. Efter lite letande så hittade jag en cykel organisation (www.adventurecycling.org) i USA som inte bara hade exakta rutter och kartor utan även förslag på mycket långa cykelturer som jag kunde konvertera till motorcykel vägar. Jag valde mellan att antigen köra 300 mil på grusvägar genom att följa ”the continental divide”, den högplatå som skiljer östra USA ifrån västra. Eller så kunde jag genom att sätta ihop två rutter åka genom ett �ertal av USA’s berömda nationalparker. Vilket val gjorde jag? Det återstår att se. I Alaska �nns det inte så många vägar att välja emellan, självklart skulle jag åka Alaska Highway men förutom den vägen så valde jag att försöka åka så mycket grusvägar som möjligt. Det innebar att jag ville ta mig till Prudhoe Bay via Dalton Highway, eventuellt Denali Highway, samt Top of the world highway till Dawson City. Vidare genom Canada så rekommenderades Cassiar Highway och sedan till Jasper National park. Jag bokade in några �er turer, det var ju inte bara nyttigt för min resa utan både kul och spännande. Som en sista del i förberedelserna så packades alla prylarna samt att några dagar avsattes till att följa Sverigelänken, en rekad grusled genom Sverige, i ett antal mil upp till Åre. Jag vågade börja skriva på denna berättelse på planet till Anchorage. Nu sitter jag i San Diego och försöker få ordning på mina bilder samt den dagbok som jag inte har fört under resan. Hur det gick? Jo, jag kom fram. Men hur var vägen dit? Ge mig lite tid så skall jag nog få ihop en berättelse av del två - Alaska till Kap Horn. Jag vet redan rubriken på del två... ”Alaska till Mexiko – Vilda Western rutten”. 6 BUMSEN 5 – 2009