Bumsen 1
Jag och min hustru planerade och genomförde en tu
r genom höga kusten, ner till Njutånger. Våra planer var att undvika E4:an så mycket som möjligt. Här ska jag berätta något av vad vi såg och upplevde under några sommardagar 2008. Kanske kan detta ge inspiration och tips inför den kommande årsträffen I Gullvik. Från Umeå tog vi gamla riksvägen ner mot Örnsköldsvik. För att vara en riksväg är den väldigt smal och används i dag huvudsakligen av sommarstugeägare och mc-folk. Efter Övik, som staden kallas, försökte vi följa havet. Här körde vi på riktiga mc-vägar, både asfalt och grusvägar. Det gick otroligt bra trots att jag körde min R 1150 RT med landsvägs däck. Vid Skulnäs, strax norr om Skuleberget, var vi tvungna att köra upp på E4:an. Vi stannade av vid Skuleberget för att ta några bilder. Skuleberget ligger alldeles intill E4:an och inte långt från havet. Berget har varit naturreservat sedan 1969. I berget �nns en grotta, som man med lätthet ser från vägen, men att ta sig dit kräver lite kondition eller vilja, om man inte tar linbanan. Det påstås att rövare bodde i den runda grottan. Att rövare funnits i området är känt, men om de bodde i grottan det får vi kanske aldrig veta. Från grottan har man en härlig utsikt och går man vidare upp till toppen så ser man stora delar av höga kusten. Varför kallas då området höga kusten som dessutom är ett världsnaturarv utsett av UNESCO? Efter att inlandsisen hade försvunnit steg denna kustremsa upp ur havet med en fart om ca 10 cm/år och i dag stiger det fortfarande men nu bara med ca 1 cm/år. Intill Skuleberget ligger Skuleskogens nationalpark. En gång i tiden var detta så långt som kungens män vågade sig för att driva in skatter. Här �nner vi �n urskog med blommor och ett fantastiskt djurliv. Det jag imponerades mest av var Slottdalsskrevan, det är en 200 meter lång och 40 meter djup klyfta i berget. Från toppen har man en fantastiskt �n utsikt över havet och tjärnarna som ligger nedanför. Det är lätt att gå i nationalparken eftersom man har lagt ut bryggor på de svårframkomliga ställena, dels för oss människor men framförallt för växtligheten. När vi passerat Ullånger, kunde vi åter köra av E4:an och komma ut i ”landskapet”. TEXT & FOTO MATZ ZINGMARK ML 2659334 Här �nns många �na platser att besöka . Norrfällsviken är ett gammalt �skeläge som har kvar sin gamla charm. Runt den vindskyddade viken ligger de små sjöbodarna som ett pärlband. Bönhamn är också ett gammalt �skeläge där fritidsbåtarna trängs sommartid. Mannaminne är också en plats väl värt ett besök. Det började byggas 1980 och då var tanken att bygga ett litet café med utställningsrum. I dag består Mannaminne av mer än 50 byggnader, från olika länder, med allt från kust till spårvagnsmuseum. Till min glädje stod det ett Drakenplan ute på gårdsplanen, som väckte minnen från lumpen. 30 BUMSEN 2 – 2009 Turen genom Höga Kusten