Bumsen 1
Vått och torrt, varmt och kallt – hur klär man si
g? Kort efter hojdebuten vid fyllda 50 läste jag några rader av en touringveteran. Han ansåg, att en �n septemberhelg – eller vecka, en nåd att stilla bedja om – erbjuder den �naste hojåkning som �nns. TEXT BROR GÅRDELÖV ML 2661203 V ackra septemberdagar har hög och klar luft, samtidigt som temperaturen är precis lagom – och höstens färger kan ha börjat antydas. Sommarens svettdrivande hetta är borta men man har inga egentliga problem med kyla. Vägarna är i regel i mycket gott skick – utan lösgrus – semesterbilisterna lyser med sin frånvaro och övriga bilister har vant sig vid att det �nns hojar på vägarna. Som grädde på moset har man själv en hel säsongs körre�exer väl inarbetade. Kort sagt, en sådan dag i sadeln är det en lust att leva – en lust som paradoxalt nog intensi�eras av den vemodiga känslan att detta kan vara den sista riktiga svängen för året. Grip dagen! Naturligtvis har de första vårrundorna sin tjusning, men då är det ofta tvärtom, lite väl tidigt = kallt, mycket lösgrus på vägarna, bilister som glömt att motorcyklar �nns och själv är man ringrostig efter vinterns långa väntan. Den största njutningen då är densamma som första dagen på barndomens sommarlov, allt ligger framför en och �nns kvar att avnjutas. Det tog bara något år – och just en vacker septemberhelg – att inse hur rätt han hade. Ändå är det ju lätt att konstatera att den sortens idealdagar bara är alltför sällsynta. Dagar där hetta, regn och/eller kyla på ett eller annat sätt ställer till tillvaron för en hojåkare är inte sällsynta. Så hur hanterar man dem på bästa sätt? Bakgrund – fysik Värme är molekylrörelser. 40 BUMSEN 2 – 2009 Ju mer molekylerna rör sig, desto varmare är det – och tvärtom. Vid den absoluta nollpunkten – minus 273,15 grader C(elsius) = 0 grader K(elvin) – har molekylrörelserna avstannat. Värme fortleds genom att molekylerna ”knuffar” på varandra och på så sätt sprider sin rörelse till varandra. Omvänt gäller, att om inga molekyler ”knuffar tillbaka”, minskar deras sammanlagda rörelse – det blir kallare. Värme kan också spridas bl. a. genom strålning. Alla vet, att det är varmare i solskenet än i skuggan, om omständigheterna i övrigt är desamma. Bakgrund – fysiologi Som alla varmblodiga, marklevande djur är människan skapt för att hålla en central kroppstemperatur på grovt räknat 37 grader Celsius – med mycket snäva toleranser. Eftersom människan saknar päls är hon mer utsatt för och påverkbar av omgivningens temperatur. För att behålla rätt kroppstemperatur utan kläder har hon två (tre) mekanismer: 1. Den egna ämnesomsättningen som producerar en viss mängd värme redan i vila. Denna värmeproduktion kan mångdubblas av fysiskt arbete. Alla som vandrat med packning eller gjort en skidtur på vintern vet att det är bra att starta lätt frysande. Arbetet med att röra sig höjer kroppstemperaturen så att man snart blir lagom varm. Vid en paus tar man på ett extraplagg för att inte bli nedkyld, osv. Det förefaller som om människan kan träna sig till att vistas i svalare – kallare klimat genom att öka sin förbränning av fett och kolhydrater redan i vila. Inom detta område forskas en del. 2. Underhudsfettet, som i viss utsträckning fungerar som isolering. En magerlagd människa har lättare för att bli nedkyld än en fet. Detta illustrerades tydligt för några år sedan, då en ung isländsk �skare föll i havet en bra bit utanför hemmakusten. Enligt alla vettiga beräkningar skulle han inte ha överlevt, men han gjorde det ändå, högst sannolikt på grund av att han var rätt fet. Han beskrev också hur han ibland vände sig och simmade på rygg men att han snart blev konstig i huvudet och vände tillbaka till bröstsim. Orsaken bör ha varit att huvudet kyldes ned så mycket när han simmade på rygg att hjärnan började fungera sämre. När han återgick till bröstsim blev avkylningseffekten på huvudet inte lika stor och han blev klar i knoppen igen. 3. Svettning. 1 och 2 ovan kan alltså höja/bevara kroppsvärmen, medan svettningen är vårt sätt att undvika överhettning. Vatten leder värme många gånger bättre än luft och när svett avdunstar från huden fås en påtaglig avkylningseffekt. Luft leder värme dåligt. En frisk naken människa som ligger alldeles stilla behåller sina 37 graders kroppstemperatur om den omgivande stillastående luften håller c:a 28 grader. Så fort hon blir fysiskt aktiv behövs en svalare omgivning – vilket i praktiken också fås, eftersom hon då rör sig genom luften, vilket åstadkommer en avkylningseffekt. Vatten leder värme betydligt bättre. Samma stillaliggande, nakna människa som ovan behöver en omgivande vattentemperatur kring 34 grader för att inte kylas ned. Återigen – börjar hon simma i vattnet, och det innebär å ena sidan, att hon producerar mer värme – å andra sidan att vattnets strömning över kroppen leder bort värmen effektivare. Värmeavledning – isolering Värme avleds alltså genom att molekylrörelser fortplantas och olika material har olika förmåga att sprida dessa rörelser. Sämst förmåga har naturligtvis tomrum – vakuum – eftersom där inte �nns några molekyler som kan föra rörelserna vidare. En termos är i princip en tvåväggig �aska – av glas eller metall – där luften sugits ut mellan väggarna, som sedan förseglats. Resultatet blir ett kärl som bevarar temperaturen på innehållet, vare sig det från början är varmt eller kallt. För praktiskt bruk är luft en god isolator – alltså en dålig värmeavledare. ”Varma kläder” är helt enkelt plagg som förmår binda en stor mängd luft. Textilier kan göras av olika material och vävas på olika sätt. Nedan följer några exempel. Bomull Bomull är en nötningshärdig cellulosa�ber, som kan vävas på många olika sätt, t.ex.