Bumsen 1
För femtio år sedan bedrevs en kampanj för att få
svenska knuttar att använda hjälm. Den traditionella huvudbonaden hade fram till dess varit vegamössa som Marlon Brando i �lmen ”Vild Ungdom” eller det gubbigare alternativet skinnhuva av den typ, som �ygaressen under första världskriget hade. Och en av ligisterna i ”Vild Ungdom”, spelad av en mycket ung Lee Marvin på en gigantisk Indian med badkarsskärmar. Brando, däremot, körde Triumph Thunderbird. Detta var långt innan H-D började förknippas med rebeller. Spättorna åkte inte sällan i sjalett! TEXT & FOTO BROR GÅRDELÖF ML 2661202 Klassiska bilder på Lawrence av Arabien, som ägde sju Brough Superior och körde ihjäl sig på den sista, visar honom med uniformsmössa på huvudet. På ett foto från 1949 har blivande motocrossvärldsmästaren Sten ”Storken” Lundin keps, där han sitter på sin AJS 350. Hjälmen hade Sten på pakethållaren, när han inte tävlade! Femtiotalets hjälmar ”vurpollon”, med hårt skal till i höjd med öronen och mjuka skinnlappar därunder kan inte på långa vägar jämföras med, vad som tagits fram senare, men de var en ändå en början. När Torsten Hallman körde motocross i USA, fällde tillverkaren Bell det klena omdömet ”pappburk” om hans Cromwell-kruka och erbjöd honom en av sina egna jethjälmar. Återigen ett arv från strids�yget, där hörlurarna integrerats i hjälmen, som dragits ned ordentligt över huvudets sidor och nacken. Inviten resulterade i att Hallman blev svensk generalagent för Bell. Den vidare utvecklingen av den moderna, och också öppningsbara integralhjälmen är väl känd. Hjälmen hade det dock trögt i portgången, men användandet ökade och hjälptes på traven av lagstadgade hjälmkrav på såväl motorcykel som så småningom även moped. Idag är hjälmen en självklarhet, som ingen med vettet i behåll ifrågasätter medan cykelhjälmen fortfarande betraktas med misstro av många, trots väl dokumenterad riskreduktion vid olyckor. Antalet svåra skallskador efter cykelolyckor, där hjälm använts, är mycket få, medan olycksresultaten utan hjälm är betydligt dystrare. Utvecklingen av skydden i motorcyklisternas kläder har inte heller stått still. Skinnställens klassiska putor över axlar, armbågar och knän är idag ersatta med mindre iögonenfallande, men effektivare skydd, inlagda i kläderna eller fästa direkt på kroppen, och de första, hemgjorda ryggskydden i regel en halvstyv remsa över 8 BUMSEN 2 – 2009 kotpelaren har ersatts av bredare ryggsköldar med helt annan skyddsförmåga. Men fram till nyligen har halskotpelaren inte gått att skydda särskilt bra. Tvärtom har den löpt allt större risker, i takt med att övriga skydd förbättrats, och motorcyklarnas prestanda blivit allt mer imponerande. En högklassig integralhjälm väger i regel minst 1300 gram och det är ingen svårighet att hitta exemplar, som väger uppåt 1700. (Undantag �nns. BMW:s kevlarhjälm väger under kilot, men senast jag såg en prisuppgift på den, rörde det sig om 15.000 kr!) Det goda skyddet för huvudet har skapats till priset av, att halsryggen riskerar att utsättas för allt kraftigare påfrestningar, när ett hårt slag mot huvudet innebär, att halskotpelaren måste ta upp tyngden av både huvudet och hjälmen. Detta är ett allvarligt problem, eftersom en bestående halsryggmärgsskada i bästa fall lämnar armarna fullt brukbara med resten av kroppen förlamad. Den drabbade kan då utan problem själv manövrera sin rullstol och klarar sig relativt bra med litet eller inget behov av andras hjälp, så länge omgivningen är handikappanpassad. I värsta fall om skadan sitter högre upp i halsryggmärgen blir även armarna och andningsmuskulaturen förlamade, vilket dömer den drabbade till ett liv i respirator, helt beroende av andra. Exempel på detta var �lmstjärnan Christopher Reeve (Stålmannen) som blev helt invalidiserad efter en ridolycka. Mot denna bakgrund är det föga förvånande, att jag vid hjälmköp har prioriterat låg vikt. Många har naturligtvis tänkt på den utsatta halsryggen, och halskragar är sedan länge etablerade skydd inom bilracingens snabbare klasser, där de dels skyddar mot de våldsamma G-påfrestningarna vid hård kurvtagning och dels mot skador vid krascher. En bilracingförare kan