Bumsen 1
kraftigt, tätt ylletyg, som håller hettan från en
brand borta från kroppen. Till ullens nackdelar har länge hört, att den dels varit ”stickig” att ha närmast kroppen, och dels, att den varit besvärlig att tvätta. Den har lätt tappat formen och blivit sladdrig – eller krympt till oigenkännlighet, om man råkat köra fel program. Följ alltid tvättanvisningen! Moderna ullplagg har inte dessa nackdelar. Ullfrotté är minst lika behaglig mot huden som bomulls- eller ”superunderställ”, och såväl bearbetningen som vävtekniken gör att plaggen kan tvättas i 60 grader! Jag hade turen att under militärtjänst för drygt 20 år sedan få ett komplett ullfrottéunderställ, halvvantar, sockor och polarhuva gratis! Det enda motkravet var att vi efter en vecka i vinterfjällmiljö fyllde i ett ”testprotokoll” som tillverkaren ville använda för ytterligare produktutveckling. Detta underställ har jag använt sedan dess – framför allt under vintersport, där det visat sig suveränt, men de senaste sex vårarna och höstarna också under motorcykelåkning. Visst kan man bli svettig ibland men egendomligt nog fryser man nästan aldrig om det därefter blir kallt. Fukttransporten fungerar och man blir snabbt torr! Idag är långkalsingarna till synes utslitna. Man kan nästan se obehindrat rakt igenom dem och de har ett hål, stort som en hand�ata i närheten av grenen – men de värmer fortfarande mycket bra! Ullfrotté görs olika kraftig; 200, 400, 600 och 800 g/ m2. Det lättaste materialet är det normala i underkläder, medan 400 g/m2 är utmärkt i halvtjocka strumpor – och 800 g/m2 blir suveräna ”polarstrumpor”. Plaggen blir fort ”noppriga” och är alltså ingen estetisk höjdare. Detta spelar dock ingen roll för deras funktion. 42 BUMSEN 2 – 2009 Den ovane tar gärna ett bomullsplagg närmast kroppen, ”för ull sticks nog i alla fall”. Då funkar det inte alls! Bomullen suger upp fukten och behåller den, så att ullen inte kan transportera bort den. Det är viktigt, att ullen är närmast huden. En annan klassisk nackdel med ren ull är att den tål nötning dåligt. Generationer av arbetande män och lekande barn har nött hål på sina raggsockor och yllevantar – och generationer av kvinnor har stoppat dem om och om igen. Även detta har modern textilteknik till viss del fått bukt med – som exemplet med mitt underställ ovan utvisar. En stor fördel är att ull är smutsavstötande och kan bäras länge – även direkt på huden – utan att börja lukta illa. Ull tvättas med fördel med såpa, som ger en viss återfettande effekt, som bevarar ullens alla goda egenskaper. Modern Merinoull kan dessutom vävas i mycket tunna, behagliga tyger nästan med sidenkänsla. Inte för inte är mina två favoritkostymer vävda i ”cool wool” – så långt från gamla tiders stickiga, varma ylle�anell eller grova tweed som tänkas kan. Siden Siden är känt för att ”värma när det är kallt och svalka när det är varmt”. Materialet är mycket skönt mot kroppen, transporterar fukt bra och torkar snabbt. Det är mycket lätt, förvånansvärt starkt och kan komprimeras till ”nästan ingenting” så att t.ex. en reselakanspåse kan vikas ihop till att bli lika liten som en ordinär plånbok. Siden kostar i regel mer än andra textilier och skall inte tvättas varmare än 30 grader – för hand eller i särskilt maskinprogram. Stiger vattentemperaturen över 44 grader förstörs �bern och blir skör. Även siden tvättas med fördel med såpa. Dunplagg Fåglar har en normal kroppstemperatur kring 40 grader C. För att kunna behålla denna temperatur även i stark kyla har de en fantastisk värmeisolator i dunet, som i förhållande till vikten kan binda extremt mycket luft. Dunplagg av god kvalitet (varning för fuskfyllning med mycket fjädrar, som har usel isoleringsförmåga!) är följaktligen mycket varma, lätta och behagliga att bära. Dunets största fördel utöver värmeisoleringsförmågan är dess komprimerbarhet, som vida överstiger andra fyllningar. Även en varm vintersovsäck kan packas in i en förbluffande liten packpåse och behöver efter uppackning bara skakas om ordentligt för att snabbt ”pösa upp” igen. En dunjacka eller dunväst kräver förstås ännu mindre utrymme. Till kvalitetsdunets nackdelar hör ett högre pris än syntetfyllningar, samt att det är känsligt för långvarig fuktexponering då det kan börja mögla. Dun är ingen höjdare för sjöfolk! Eftersom det är ett biologiskt material bryts det så småningom ned naturligt och kvalster kan trivas i det, varför allergiker kan ha problem med dunplagg. Syntetunderställ Syntetunderställ – ”superunderställ”, i regel gjorda av nylon- eller polyester�ber – har funnits i några decennier och marknadsförs intensivt som lösningen på bibehållen värme och optimal fukttransport, men som alltid är verkligheten mer komplicerad. Syntet�bern är i regel massiv, vilket å ena sidan gör att plagget inte absorberar fukt utan snabbt skickar den vidare utåt. Å andra sidan gör det att de salter och andra ämnen som följer med svetten, hamnar på �berns utsida, där de så småningom dels börjar binda vätska – d.v.s. den fukttransporterande kapaciteten försämras – och dels snabbt ger upphov till dålig lukt. Här skiljer sig syntetplaggen markant från ullfrotté, som bibehåller sin fukttransporterande förmåga mycket längre, samtidigt som den kan bäras mångdubbelt längre tid utan att börja lukta illa. En given slutsats är att syntetunderställ måste tvättas ofta – gärna dagligen – för att fungera bra och inte lukta illa. Å andra sidan torkar syntetställ mycket snabbt – och är i regel mycket slitstarka. Fiberpäls – �eece Norska Helly-Hansen lanserade �berpäls för några decennier sedan och den blev snabbt en succé för yrkesfolk utomhus. Ullfrottéunderställ, �berpäls och vatten- plus vindskyddande överkläder är sedan länge klassisk klädsel för exempelvis skogshuggare som med dem lätt kan reglera kroppsvärmen inom en vid temperaturskala i omgivningen. Idag �nns naturligtvis kopior. Materialet är �na syntet�brer som vävts med en slät sida och en med lång lugg (”päls”). Det är mycket nötningståligt och suger upp fukt mycket lite, vilket gör att det torkar mycket snabbt efter tvätt. Upprepade tvättar kan göra materialet tovigt, men det brukar inte påverka egenskaperna i övrigt. Fleece (som egentligen betyder päls) är luftigt vävt av mycket �n �ber och brukar vara ”liksidigt”. Som andra syntetmaterial suger det upp fukt mycket dåligt och är mycket nötningshärdigt, vilket gjort det till ett mycket praktiskt material för exempelvis snowboard- och trickskidåkare, som kan vurpa ofta under inträning av nya trick utan att bli blöta av snön. Andasmembraner Det ojämförligt mest kända materialet i ”andasmembraner” är expanderad PTFE – PolyTetraFluorEtylen, Te�on® – bättre känt under varumärkesnamnet GoreTex®. Idag �nns �era andra, DryWay®, Hippora® m. �. Idén är genial: Ett mycket tunt plastmembran har enorma mängder hål som är tusen