Bumsen 1
Morgonfika i bahia de Los Angeles. huvud med en p
räktig samling havstulpaner. Jag tar ett stadigare grepp om relingen, valar är stora. Efter ett tag tappar jag räkningen på hur många som kommer upp till vår båt, en visar även upp sin lilla kalv. Det är intressant att märka hur valarna medvetet leker med oss, lägger huvudet på sned och sprutar in vatten i båten, eller när båten rister till och vi känner hur valen skrapar ryggen mot botten på båten för att sedan simma bredvid och titta på oss – nyfiket. Att uppleva valens blick ifrån en meters håll är en stor upplevelse, sorgsen men samtidigt medveten om vår närvaro. Härligt med bad, tycker barnen. punktering, sänkte farten så det kändes som jag långsamt höll på att skaka sönder. Efter några mil så satt tekniken – kör vid sidan av vägen och var beredd på lös sand, det blev en underhållande dag. Stannade till och tog en kall läsk hos Coco och skrev i hans gästbok, ”Cocos Corner” är en ”känd” plats där Coco säljer kalla drycker till folk som tar denna väg genom öknen. Efter en kall natt och frukost vid strandkanten tar jag mig mot Guerrero Negro och min valskådning, hittar ett trevligt hotell med plats för min MC utanför rummet. Det första man frågar om, efter Internetuppkoppling, är om det finns en säker plats att ställa motorcykeln på. Tror jag har hamnat rätt denna gång, enligt uppgift skall det finnas ca 1 400 gråvalar i lagunen och det har fötts runt 300 ungar. Jag åker till lagunen och ser solen gå ned över det oändliga Stilla Havet, inbillar mig att jag kan se några av de urtida innevånarna borta vid horisonten? Tidig morgon, sex spända och förväntansfulla personer 42 BUMSEN 2 – 2010 i den lilla motorbåten, kan inte valar vara farliga? Just i dessa trakter slaktades gråvalen besinningslöst och det var nära att man lyckades utrota den, men 1946 fridlystes valen och beståndet har ökat från nästan inga till 25000 individer. Valarnas förtroende för oss borde därmed vara förstört för tid och evighet. På 1960-talet kom dock några valar upp till en av de lokala fiskarnas båtar och sökte kontakt, detta påbörjade ett nytt förhållande till dessa djur, förr i tiden kallades de en ”djävulsfisk” då de kunde bli aggressiva och lätt välta större fiskebåtar. Vi är spända när vi glider ut på den lugna vattenytan, vi vet att det under vattenytan döljer sig ett mycket stort antal gråvalar. Ett par ifrån Holland har verkligen fått någon typ av ”valfeber”, det är femte dagen de är ute och de kan inte få nog av att fotografera och klappa valar. På håll ser vi utblås från valar som kommer upp till ytan för att andas, när de dyker kan de vara borta i 20 minuter innan de måste hämta luft igen. Plötsligt bryts vattenytan av ett gigantiskt strömlinjeformat En överfärd med färja är alltid ett skönt avbrott och en tid för avkoppling. Efter att ha säkrat bågen så den skulle klara av orkanstyrka på Stilla Havet anlände jag till Mazatlan. Här skulle världens kanske bästa hojväg starta – Devils Backbone – början vid Stilla Havet, upp genom Sierra Madre till Durango och vidare mot Atlanten. Enligt uppgift 3 000 kurvor, 3 200 meters stigning och 220 km lång, så jag hade stora förväntningar. Folkornas stad. Helt otrolig väg – vägens arkitekt måste ha varit motorcyklist – att få uppleva en aldrig sinande ström med väldoserade kurvor. Öppna, tvära, långa, alla olika kurvtyper jag kunnat föreställa mig. De kunde köras i en härlig rytm, luta in cykeln i kurvan, låt doseringen hjälpa dig genom, ge gas, räta upp och fall in i nästa kurva. Detta pågick i fem timmar, jag har aldrig åkt en bättre hojväg, den fick nästan full poäng (18) på min topplista. Avdrag endast för vackra scenerier, till slut blev även den fantastiska naturen lite monoton, samt att trafiken ibland var litet skrämmande med 30 meter långa lastbilar som inte lämnade någon plats i kurvorna. Reflekterade litet över varför vi inte har denna typ av vägar i Europa, kan det bero på att våra bergsvägar – man behöver berg för en riktig seriös hojväg – antigen följer uråldriga passvägar i Alperna med 180° kurvor eller att man borrat tunnlar och byggt motorvägar. Den här vägen byggdes på 50-talet och följer naturligt bergskedjan men är byggd för att även kunna hantera Lång grusväg, tvättbräde och vassa stenar.