Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30 pa ekologiskt mjöl. Numera står före
tagets KRAV-märkta mjöl, Sunda, för sju procent av produktionen. Dessutom finns tillräckligt med KRAV-vete för att möta cn ökad efterfrågan. -N u är det upp till konsumenterna, menar Anders. Miljöintresset har ökat, men alla är kanske inte lika konsekventa när de ska välja i butiken. Miljöinriktning är ett av skälen till att Berte Qvarn trots sin litenhet, blott tre procent av den svenska mjölmarknaden, har överlevt i den hårdnande konkurrensen. Av de cirka 6 000 kvarnar som fanns vid sekelskiftet återstår bara åtta större kvarnföretag och ett tiotal småkvarnar. ENVIS FAR Hade inte Anders far Olof haft den stenströmska envisheten att stå emot den uppköpsvåg som svepte över Kvarnsverige hade förmodligen också Berte Qvarn enbart varit historia i dag. Det har också handlat om fortsättning från sid 29 sig och den nya kvarnen togs i drift 1887 - ett år efter att järnvägen hade kommit till Slöinge. -Utan den hade det inte varit en kvarn här i dag, säger Anders. Överhuvudtaget är det mycket slumpen att Berte Qvarn fortfarande är i drift, och har stannat inom familjen under alla dessa år, menar han. - Det har varit ganska envisa personligheter också, inflikar Anders fru Gerd, när vi träffas på Berte Toresgård, ett par hundra meter nedströms från kvarnen. Här ligger mjölnarbostaden från 1843. En vacker gulmålad trävilla i två plan som har överlevt Suseåns många översvämningar. Sviterna efter dem känner vi tydligt under fötterna inne i stora matsalen, där parketten lutar betänkligt mot ena hörnet. Strax intill villan markerar en minnessten platsen för den första stenkvarnen. "Vårt dagliga bröd giv oss idag", säger inskriptionen. Längs åkantcn ligger resterna från tidigare kvarnar, samtliga med det fyra meter höga vattenfallet som sitt hjärta. Under en period fram till 1838 låg det två kvarnar vid fallet, en på vardera sidan. Grundstenarna till den nuvarande kvarnen användes säkert redan på 1600-talet, tror Anders. BEVARADE EKAR Några som skulle kunna berätta hela sagan om mjölnarnas liv vid Suseån är de väldiga ekarna. Det har hänt att hyresgäster i angränsande stugor bett att få fälla några av träden för att slippa kratta höstlöv på gräsmattorna. Till svar har Anders bara konstaterat det orimliga i att en som hyrt i tio år ska fälla ekar som stått här i 400 år. Anders ger Gerd en blick angående hennes tal om släktens envishet. -Jo , det kan väl stämma. Min far är envis och jag har väl själv lite envisa drag, säger han och skrattar. - Nappar jag på något som jag tror på så ger jag mig inte gärna. Så var det när han började med ekologiskt mjöl, innan ekologi ens var på modet. Anders fick besök av tre bönder som kallade sig alternativodlare. De använde varken konstgödsel eller besprutning. Istället arbetade de med gamla tiders växtföljd för att förhindra skadeangrepp. Första hösten tog Anders emot 25 ton vete. Året därpå det dubbla. - Det var ganska tokigt, vi köpte deras säd för de skulle bli av med sina produkter. Någon efterfrågan fanns ju inte, men i bakhuvudet visste jag att det skulle bli någonting, minns Anders som slutligen fann några bagerier i Norge som var intresserade av att köatt hänga med i teknikutvecklingen. För även om det romantiska vttre lockar till en föreställning om hur säden mals mellan stora stenar, drivna av skovelhjul i vattenfallet, handlar produktionen mest om high tech. Det där med vattenkraften stämmer så till vida att den svarar för kvarnens halva elbehov - när det är bra med vatten i Suseån. Men trots moderniseringar och datorstyrda processer finns hantverket kvar. MJÖLNARKÄNSLA - Det går inte att datorisera mjölnarkänslan, hävdar Anders bestämt. Ett vant öra hör genast om något går börjar gå galet i någon av de tio valsstolarna som står och dånar i kvarnrummet. Genom en öppen lucka ser vi hur halvmald säd passerar mellan ett liggande valspar. Valsarna är rafflade och roterar med olika hastigheter så att de både trycker och river mjölet ur sädeskornen. Med sina händer jämför Anders konsistensen hos den malda säden före och efter valsparet. Dessutom kontrollerar han att målningen är jämn
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40