Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31 längs valsparet. Han sneglar menande
på den besökande reportern, som för dagen valt helsvart klädsel. Svart i en kvarn! Jovisst, ljusa kläder hade kanske varit ett bättre val, men kvarnen är inte den mjölsäcksupplevelse man kan vänta sig, tvärtom. Jag ser knappt mjöldammet på parkettgolven, vilket är A och o för att hålla mjölbaggarna på behörigt avstånd. När Anders för några år sedan fick veta att bekämpningsgasen mot mjölbaggar var 60 gånger farligare mot ozonskiktet än freon avbröt han omedelbart användningen. INNOVATIV -Vi började experimentera med varmluftbehandling och arbetade fram en egen metod där vi under något dygn värmer upp lokalerna till 55°C . Det har visat sig oerhört effektivt mot mjölbaggar. Han är övertygad om att ingen kvarn i världen har kommit längre när det gäller miljövänlig bekämpning, utan några kemikalier. En trappa upp ligger kvarnens laboratorium, eller snarare bageri. Här testas mjölets bakkraft och det luktar ljuvligt. Ur metallformar sticker bröden upp som stolta muffins. Jäsningstoleransen som på detta vis mäts avslöjar hur länge degen kan jäsa innan den faller ihop. Andra viktiga egenskaper styrs av mjölets protein- och enzyminnehåll. -De t ställs olika krav på mjöl till bagerier, industri och hushåll, förklarar Anders. Bagerimjölets egenskaper är anpassade till tillverkningsprocesser, med givna jäsningstider och temperaturer. För att degen inte ska fastna i maskinerna ska mjölet också innehålla en högre proteinhalt. Hushållsmjölet är mer allround och tolerant för att kunna användas till allt från kakor till pizza och såser. En låg enzymaktivitet gör att degen kan stå och jäsa länge. VÄLJER ÅKER För att få fram en viss mjöltyp gäller det att välja rätt råvara, eller snarare rätt åker. -V i vet vilka bönder som levererar vad och vi blandar samman vete från olika gårdar för att få de kvaliteter vi söker. Enligt Anders har åtgången på bagerimjöl och mjöl till pastatillverkning ökat, medan efterfrågan på hushållsmjöl minskar i landet. Han ser det som ett resultat av att skolan har blivit sämre på att lära eleverna hushållskunskap. -Ungdomarna blir på så vis handikappade och måste köpa allting färdigt. Med denna brasklapp i bakhuvudet säger vi farväl till Anders Stenström. Mörkret har lagt sig över Slöinge och Berte Qvarns neonskylt speglar sig i kvarndammen. bildtexter : Sid 29: •Rest från en svunnen tid. Ännu i dag hämtar Berte Qvarn kraft ur Suseån. Sid 30, medurs: •Anders Stenström, 13:e generationen mjölnare. •Till minne av första stenkvarnen. • Nuvarande kvarn är från 1887. • Ekarna kan berätta sagan om mjölnarnas liv. Sid 31, medurs: •Ingen dator kan ersätta mjölnarkänslan. • I vindlande rör flyttas mjöl och säd dammfritt. • Dygnet runt maler valsstolarna, den äldsta från 1921. •Bakkraft, mjölets egenskaper testas i laboratoriet.
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40