Advokaten 1
debatt Så här löser vi åklagarbristen D Det råder
en akut brist på åklagare vid många domstolar har vi fått reda på via medierna. Mängder av brottmål har ställts in. I en intervju tyckte en lagman vid en tingsrätt till och med att justitieministern borde skämmas för den uppkomna situationen. Bakgrunden är att det har funnits mycket stora balanser vid landets tingsrätter, vilket våra politiker har försökt lösa genom att ge ett extra anslag så att en särskild grupp med domare har kunnat arbeta med dessa inte avgjorda mål, i första hand brottmål. Det senaste som har hänt är att Riksåklagaren har begärt ett extra anslag på 59 miljoner och samtidigt beslutat att åklagare skall lånas in från Uppsala till Stockholm. Dessutom skall 900 förundersökningar lämnas över till åklagare på annan ort. Frågan är dock om detta löser problemet på sikt, eller om domstolsväsendet i stället behöver reformeras? Min uppfattning är att det nu är dags att se över processen i brottmål. ett sätt att förebygga nya balanser vid landets tingsrätter skulle kunna vara att förenkla handläggningen av merparten av de brottmål i vilka den tilltalade har erkänt brottet. I dagsläget är det ett betydande antal av alla brottmål som är erkända mål. Trots att den som står åtalad alltså har erkänt brottet, behandlas målet på samma sätt som brottmål i vilka brottet förnekas. Jag menar att detta är ett systemfel som behöver förändras. Det är inte rimligt att lika mycket resurser läggs ner på brottmål i vilka den tilltalade erkänner 38 ADVOKATEN NR 5 • 2008 DEBATTÖR EVA STENBORRE Juris doktor Biträdande jurist sig skyldig, som i mål i vilka han/hon förnekar brott. De erkända brottmålen borde rimligen kräva mindre tid och resurser av både åklagare och domstolar. Vi skulle därför kunna införa ett domstolsförfarande som man redan tillämpar med framgång i Norge sedan en längre tid tillbaka. Eftersom min doktorsavhandling om påföljdssystemet jämför svensk och norsk rätt gjorde jag studiebesök vid norska domstolar och kom därför i kontakt med den så kallade ”forhörsretten”. Sammanfattningsvis är denna process en förenklad brottmålsrättegång. Den tillämpas i mål i vilka den åtalade personen avgivit ett förbehållslöst erkännande. processen i rätten börjar med att domstolen får stämningsansökan och förundersökningen tillsammans med en begäran från åklagaren om att målet skall handläggas i forhörsretten. En ensam domare, inga nämndemän alltså, sitter i rätten och avgör brottmålet. Inte heller åklagare deltar, och vanligtvis förekommer inte heller vittnen. Allmänheten har förstås tillgång till förhandlingen som vid alla rättegångar och den tilltalade har rätt till försvarsadvokat enligt vissa bestämmelser. Det bör poängteras att den åtalade måste samtycka till det förenklade förfarandet. I annat fall avgörs målet av fullsatt rätt. Om systemet infördes i Sverige skulle vi kunna ha en juridiskt utbildad domare som dömer i erkända brottmål som enligt straffskalan inte kan ge mer än förslagsvis fyra eller sex års fängelse. Den tilltalade måste har samtyckt till detta förenklade förfarande tillsammans med sin försvarare. Åklagaren behöver inte delta under rättegången liksom inte heller vittnen och brottsoffer. Den tilltalade bör alltså på motsvarande sätt som i dag få rätt till en försvarsadvokat, och jag föreslår som sagt att den offentliga försvararen skall ha utsetts tidigt under förundersökningen. Advokaten bör vara utsedd innan samtycket ges för att den misstänkte inte skall göra några rättsförluster. I och med att det ofta är svårt att avgöra vilken påföljd som bör bestämmas bör den tilltalade ha tillgång till en jurist vid detta förenklade förfarande. Artikel 6 i Europakonventionen ställer även krav på att den tilltalade har advokat om han/hon riskerar att dömas till fängelse. en liknande förenklad handläggning skulle även kunna införas vid hovrätterna. Om ett i tingsrätten erkänt brottmål överklagas beträffande påföljden, skulle två juristdomare och en nämndeman kunna döma i detta mål i hovrätten. När det däremot gäller Högsta domstolen menar jag att man inte bör minska antalet justitieråd. I och med att Högsta domstolen kan ändra gällande rätt har det stor betydelse att flera jurister deltar med sina uppfattningar. Det är ju inte helt ovanligt att tre av justitierådens meningar blir avgörande i målet medan de övriga har en annan inställning. När det gäller rättssäkerhetsaspekten med förslaget uppfyller det de krav som ställs i artikel 6 i Europakonventionen om en rättvis rättegång. Det viktiga är ju dels att den tilltalade får en rättegång så fort som möjligt efter brottet, dels att han/hon får ett ombud om fängelse eller någon frivårdspåföljd övervägs, vilket kräver juridiska kunskaper. n