Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66 INSÄNT VAD TYCKER DU? Skriv till i
nsandare@kollega.se eller Kollega, Insändare, 105 32 Stockholm. Du får vara anonym i tidningen men uppge namn och adress till redaktionen. Vi förbehåller oss rätten att korta långa bidrag. Lika lön för lika arbete. »Summan av olika värden skulle ligga till grund för grundnivån på lön, ersätt- ning och kompensation.« Könsneutral arbetsvärdering För många år sedan var jag enga- gerad fackligt, bland annat som Sif- ordförande i fl era år. Det var då aktuellt med framtag- ning och användning av en utarbetad arbetsvärderingskala för bland annat rättvis lönesättning av olika yrken. Alltså ”lika lön för lika arbete”. Arbetsvärderingen innebar att enligt en särskild skala poängsätta exem- pelvis fysisk och psykisk påfrestning, olika slags ansvar för människor, olika grad av arbetsledning, ålder, yrkeskrav, utbildningskrav, miljö, monotonitet, ensamt arbete, risk- taganden, störande påfrestning, arbete utomhus eller inomhus, resor, obekväma arbetstider, etc. Summan av dessa värden skulle sedan ligga till grund för grundnivån på lön – ersättning – kompensation, m m. Tillägg för personlig kompetens skulle kunna tillkomma. Av olika skäl fullföljdes inte dessa intentioner, vilket fortfarande tydligt märks i bland annat skillnaden mellan manliga och kvinnliga löner. Det är nu dags att återuppta grundtankarna i det dåtida arbets- värderingsprojektet. Reglering av löner, etc för olika yrken, kön, etc, i den allmänna och privata sektorn, kan i dag liksom då naturligtvis inte ske omgående, utan bör ske med lagstiftning som grund under ett antal, exempelvis 10 år. Det bör noteras att vissa typer av arbetsvärdering fi nns inom exem- pelvis vården, men inte så konkret som ovan. GERT ANSERIUS A-kassachefen trevlig Läste en insändare i Kollega nr 4/08 om personerna som jobbar på a- kassan. Hur kan det jobba så många otrevliga och cyniska människor på a-kassan? Jag anser att när man jobbar med människor borde man inte köra med översittarfasoner och total avsaknad av sunt förnuft. Har väldigt dålig erfarenhet av bemötandet. När man väl kommer fram på telefonen är personalen snorkiga och har förutfattade meningar om medlemmar som ringer. Man hör på tonfallet direkt vad man kan förvänta sig av hand- läggaren. Törs man inte säga ifrån ligger man risigt till. Råkade ut för en person som var en riktig besserwisser. Han lyssnade inte på vad jag berät- tade utan han drog bara en massa paragrafer och talade om att han minsann var en myndighetsperson. Han var hur otrevlig som helst. Jag blev så förbannad att jag läste lusen av honom och vägrade fortsatt diskussion. Nästa gång jag ringde a-kassan hamnade jag hos en till snorkig person som inte ville koppla mig till en namngiven person vilket jag tycker är sanslöst dumt. Det är ju bättre att få prata med den som man fått brev från eller den som man pratat med. Blev åter förbannad och läste lusen av personen i fråga. Efter mitt utbrott fi ck jag reda på att jag kunde ringa till chefen och framföra mina åsikter. Jag gjorde det genom att ringa upp växeln igen och be att få prata med chefen, vilket jag fi ck efter en massa frågor om orsaken varför jag ville prata med chefen. Döm om min förvåning. Vilken trevlig chef! Hon tog till sig det jag pratade om och även klagomålen på hennes personal. Mitt råd till alla som känner er kränkta av handläggare på a- kassan: ring chefen då kanske det blir ordning till slut även på a-kassan. RÅD TILL MEDLEMMAR Attraktivt medlemskap Ett medlemskap i Unionen måste ge ett mycket tydligt mervärde. Allt för många har svårt att förstå att medlemskapet i sig ger ett mervärde då det stärker förbundets förmåga att bevara och stärka de kollektivav- talade förmånerna. Att allt färre förstår helheten är ett av de viktigaste skälen till varför allt fl er väljer att stå utanför ett medlemskap. Medlemskapet i förbundet ger för litet av tydligt mervärde jämfört med dem som väljer att stå utanför. Detta måste förändras för att styrkan i förbundet i form av en hög organisa- tionsgrad skall bestå. Kollektivavtalets bevarande i dess nuvarande form kan långsik- tigt endast garanteras om vi till medlemskapet kan knyta förmåner som endast omfattar medlemmarna. Förmånerna måste vara tydliga och viktiga för individen. I den omläggning av regeringspo- litiken som sker mot »arbetslinjen« försämras de allmänna nivåerna i bland annat arbetslöshetsför- säkringen. En möjlighet öppnas samtidigt för initiativ, exempelvis Unionens kompletterande arbetslös- hetsförsäkring. Ett tydligt mervärde som följer med ett medlemskap. Fler förändringar i de allmänna social- försäkringssystemen kan vara att vänta. Förändringar som också kan ge möjligheter för vårt förbund. Försäkringar som ger medlemmen trygghet är intressanta. Komplette- rande arbetslöshets-, sjukförsäkring- ar med mera är attraktivt. I kraft av sin storlek har Unionen goda möjlig- heter att förhandla fram kostnadsef- fektiva erbjudanden. Erbjudande om bilförsäkringar, banklån etc. till knappt konkurrenskraftiga villkor är däremot av marginellt intresse. Unionen skulle kanske starta helt nya kooperativa verksamheter som vänder sig till medlemmar. Kanske är det dags att börja fundera över på om vi skall arbeta för att bryta ut en del av förmånerna i kollektivavtalet och knyta dem till medlemskapet. Ett resonemang som säkerligen stöter på ideologiska såväl som tekniska problem. Kanske det ändå är nödvändigt med detta resonemang för att nå en organi- sationsgrad som gör att kärnan i avtalet kan bibehållas? Vi måste arbeta för att skapa ett mervärde kopplat till medlemska- pet. Det absolut säkraste sättet att bevara de gemensamma avtalen. Vi måste informera om de viktigas- te mervärdena i form av exempelvis kompletterande arbetslöshetsför- säkring på ett mycket intensivare sätt än idag. Vi måste göra medlemskapet så attraktivt att endast ett fåtal ser möjligheten att stå utanför som ett intressant alternativ. MAGNUS JOHANNESSON UNIONARE I SYDOST Är det värt det? Läste i Kollega att allt fl er går ur a-kassan. Artikeln andades viss förvåning, jag är mer förvånad över att någon stannar kvar. Läste också en insändare i samma tidning som handlade om att stanna eller lämna Unionen. Läste även Leif Nickla- gårds svar och måste säga att det han skrev har jag inte märkt av. Jag har aldrig tidigare varit arbetslös, men inbillade mig att eftersom jag varit troget med i både facket och a-kassan i 30 år så skulle det inte vara några problem. Man skulle bli omhändertagen den dagen något hände och framför all bli vänligt bemött. MARIA KÄLLSTRÖM 66 KOLLEGA 5-08 66koll05.indd 6666koll05.indd 662008-04-29 13:00:532008-04-29 13:00:53
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68
Kollega Sida 69
Kollega Sida 70
Kollega Sida 71
Kollega Sida 72
Kollega Sida 73
Kollega Sida 74
Kollega Sida 75
Kollega Sida 76