Svensk njurmedicinsk förening fi rar 50 år! SNF K
ERSTIN WESTMAN | VICE ORDFÖRANDE SVENSK NJURMEDICINSK FÖRENING vensk njurmedicinsk förening grundades 1965 och vi har i år anledning att fi ra 50 år som organisation! Detta gör vi i samband med Höstmötet som hålls i Stockholm i Hörsalen på Novum, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge den 18-20 november. Om man gör en snabb tillbakablick så har det skett stora förändringar sedan föreningen bildades. Det har skett framsteg inom såväl diagnostik som behandling och framför allt så har överlevnaden för njursjuka förbättrats. Nils Alwall, som verkade i Lund och som 1957 fi ck den första svenska professuren i njurmedicin, var pionjär inom dialysverksamheten. Redan 1946 hade han etablerat Sveriges första dialyscentrum i Lund. Men på den tiden möttes denna nymodighet det vill säga dialysbehandling med stor skepsis och till och med motarbetades Nils Alwall av medicinkollegorna, vilket kanske inte var så märkligt med tanke på att dialyserna oftast startades på kvällen i en av sjukhusets källarlokaler och fl era patienter avled efter den nya behandlingen. Om vi skulle starta sådan typ av verksamhet idag, så kan man fundera över om det skulle vara möjligt; att introducera en helt ny terapi där de initiala behandlingsresultaten inte är entydiga. Den första dialysapparaten var en stor tunna där dialysmembran var lindat runt en stålkonstruktion och hela systemet var öppet, vilket i och för sig kunde vara bra då blodläckage snabbt kunde upptäckas. De första dialysaccesserna var så kallade Scribner-shuntar som var grova tefl onkanyler som inopererades på patienten. Alwalls första konstgjorda njure »Avesta- njuren« levererades 1956 och med den kunde både dialys och ultrafi ltration ske. Genom åren har utvecklingen gått framåt; dialysatorerna har blivit allt mer effektiva, mindre men säkrare, dialysatorer och dialysvätskor mera biokompatibla. Den tekniska utvecklingen har varit imponerande. Dialyskliniker etablerades snabbt över hela landet. Senare introducerades peritonealdialys och även här har såväl teknik som behandling förbättrats. Njurtransplantationer introducerades i Sverige 1964, och även här har teknik, avstötningsmediciner och uppföljning förbättrat patientöverlevnaden. Uremivård är inte bara dialys alternativt transplantation, utan har också en större och bredare dimension och åtminstone sedan 90-talet så sker uremivård som ett teamarbete med läkare, dialyssköterska, njursviktssköterska, sjukgymnast, dietist, kurator och arbetsterapeut. Syftet har varit att patienterna skall vara väl informerade och delaktiga i sin behandling, och idag så sker olika varianS ter av patient- och anhörigutbildning på de fl esta dialyscentra. Fokus inom nefrologin har alltmer fl yttats till att försöka förhindra uremiprogress – men här har vi en lång väg kvar! Framför allt för att hitta patienter med kronisk njursjukdom i ett tidigt skede och ge adekvat behandling så snabbt som möjligt. En av de vanligaste orsakerna idag till uremi är diabetesnefropati, där numera progressen kan fördröjas genom olika terapeutiska åtgärder. Men för många njursjukdomar har vi ännu inte någon specifi k behandling. Där krävs det mer forskning för att utreda etiologi och patogenes. Det kan vara värt att nämna att en typ av kronisk interstitiell nefrit som inte sällan resulterade i kronisk uremi har utrotats; nämligen fenacetin-nefropatin. Detta är bara ett exempel på hur viktigt det är att försöka identifi era orsaker till sjukdomar för att verkligen kunna förhindra att patienter insjuknar i dialyskrävande njursvikt. För att kunna blicka framåt kan det vara bra att ha kunskap om den tidigare historien. Vi hoppas på stor uppslutning på höstmötet där vi kommer att belysa »vår historia« men också att blicka framåt! Kerstin Westman vice ordförande Svensk Njurmedicinsk Förening kerstin.westman@med.lu.se SNFs årsmöte och 50-årsjubileum 18-20 november i Stockholm. Sista anmälningsdatum 18 september. Information och anmälan på www.njur.se Bytt adress? För er som önskar föreningens mejl utskick och tidningen Dialäsen är det viktigt att ni skickar eventuella ändringar av mejl samt postadress till: annette.bruchfeld@karolinska.se Bli medlem Nu i: Svensk Njurmedicinsk Förening www.njur.se och Svenska Läkaresällskapet www.sls.se Läs på hemsidorna om ansökan av medlemskap. Välkommen! Mer information om Svensk Njurmedicinsk Förening fi nner du på: www.njur.se DIALÄSEN 4.2015 21