NJURMEDICINSKT VÅRMÖTE 2015 FOKUS PÅ LEVNADSVANOR
NÄR SNSF 30-ÅRSJUBILERADE Vardaglig aktivitet ökar överlevnaden Den 3-5:e maj hölls det njurmedicinska vårmötet i Malmö. I år var det Skånes universitets - sjukhus som arrangerade mötet tillsammans med Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening. I samband med mötet uppmärksammades föreningens 30-årsjubileum. årmötet bjöd som tidigare år på många olika presentationer och flera parallella sessioner för olika yrkeskategorier. Sammantaget sågs stort fokus på diabetes liksom fysisk aktivitet och kost vid diabetes, njursvikt eller i samband med transplantation. Kunskap om varför patienten inte alltid gör som vi säger behövs i samband med såväl medicinering och dialysbehandling som vid kost- eller träningsråd. V Många aspekter på diabetes Även om diabetes inte är den största njursviktsorsakande sjukdomen i Sverige är diabetesnefropati den vanligaste diagnosen bland patienter som startar aktiv uremibehandling. Ungefär 25 procent har diabetes som primär njursjukdom medan ytterligare 15 procent med annan njursviktsorsakande sjukdom även lider av diabetes. Presentationer hölls om många olika aspekter på diabetes, såsom kostråd och träning, »diabetesfoten« och om kognitionsnedsättning vid diabetes. Nedsatt kognitiv funktion är en sen komplikation till diabetes som inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare. Ann-Charlotte Palm, sjuksköterska vid minnesmottagningen i Kristianstad berättade om sina erfarenheter av detta problem, som främst drabbar personer som haft svängande glukosvärden. Hos dessa patienter kan man se gemensamma drag som fluktuerande koncentration, nedsatt simultankapacitet och Ann-Charlotte Palm 40 logisk förmåga liksom känslomässig labilitet. De blir lätt distraherade och tappar tråden. Ann-Charlotte uppmanar till att uppmärksamma kognitiva svårigheter i tid. Tala även med patientens anhöriga om hur vardagen påverkas, om patienten tillåter. Det är vanligt att patienten själv inte kan eller vill inse att kognitiv svikt har utvecklats, men med information om att vardagen kan underlättas kan det vara lättare att få honom eller henne att låta sig undersökas på minnesmottagningen. Där görs bland annat klock- och rit-test och simultankapaciteten undersöks. På magnetröntgenbilder kan patienten se förändringar i sina kärl, vilket kan underlätta förstålsen för problemet. Vid kognitiv svikt kan patienten få hjälp med arbetsplatsanpassning och kognitiva hjälpmedel, exempelvis en klocka som larmar när insulin skall tas. Det är också viktigt att optimera insulinbehandlingen för att undvika svängande blodsocker, dock tillhör det ju problemet att insulinet lätt glöms bort. Målet med den här typen av hjälp är att förbättra den kognitiva förmågan och minska risken för demensutveckling. Var 30:e sekund utförs en amputation på grund av diabetes någonstans i världen. Patienter med diabetes uppmanas vara uppmärksamma på eventuella sår på fötterna, för att upptäcka och behandla dem tidigt. Många patienter har dock en oupptäckt diabetes och är därför inte medvetna om riskerna. Ett fotsår kan bildas på 20 minuter om foten exempelvis utsätts för tryck, men kan ta upp till sex månader att läka. Diabetessjuka, och kanske även vi andra, bör använda skor där verkligen alla fem tår får plats. Magdalena Annersten Gershater, universitetslektor på Malmö högskola som disputerat om diabetes och fotsår, förmedlade under sin föreläsning vikten av god omvårdnad. Om en patient fått ett sår som gipsats är DIALÄSEN 4.2015 KRISTINA NILSSON