NYHETER Utbildningsplaner inom aferesbehandling i
Sverige Svenska AferesGruppen (SAG) har representanter vid flera sjukhus i Sverige och träffas ett par gånger om året för arbete gällande rutiner vid aferes, aferesregistret och utbildning. Vid SAG:s utbildningsdag i april 2015 presenterades ett sammandrag av en utbildning riktad till sjuksköterskor och andra som arbetar med aferesbehandlingar. I samband med mötet bildades en utbildningsgrupp inom SAG med syfte att utveckla och driva utbildning inom Sverige och eventuellt Norden. På sikt är målsättningen att ha en utbildning som ger universitetspoäng. European Society for Haemapheresis and Haemotherapy (ESFH), har tagit fram en utbildning som SAG vill använda. ESFH är en europeisk intresseförening för behandlingen aferes och arbetar med bland annat utbildning och utveckling inom området. ESFH utbildning består av 13 olika delar som kan genomföras under två dagar. Ett test ingår för att certifiera deltagaren. Utbildningen ger teoretiska baskunskaper i alla Kursinnehåll med fokus på aferes: - Biverkningar - Anatomi - Basal kunskap och utrustning - Beräkningar - Cellreduktioner - Insamling för cellterapi - Utbytesprocedurer - Hematologi - Omvårdnad - Pediatrik - Fysiologi - Kvalite - Terapeutisk aferes grundläggande moment vid aferesbehandlingar. SAG:s utbildningsgrupp har som mål att under våren 2016 erbjuda och genomföra en kurs. Kursens målgrupp är de som utför aferesbehandlingar – sjuksköterskor , biomedicinska analytiker och läkare inom området. Mer information kommer under hösten. Text Karin Eklund och Karin Mokvist, SAG:s utbildningsgrupp samt dialys- och aferes mottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Frågor om kursen: karin.eklund@akademiska.se Referens Neyrinc M, Vrielink H. Apheresis Training for Nurses and Physicians Around the World. J Clin Apher 2015 Feb;30(1):32-7. Lukten kan avgöra vems organ som passar bäst för donation Ett enkelt test skulle kunna sålla bort donatorer vars organ vid transplantation riskerar att stötas bort av mottagarens eget immunförsvar. Vårt luktsinne har visat sig vara starkt förknippat med delar av vårt immunförsvar. Människans luktsinne är uppbyggt av omkring 400 olika receptorer och är för varje enskild person ungefär lika unikt som ett fingeravtryck. Att luktsinnet och immunförsvaret hör ihop är tidigare känt. Nu har en grupp israeliska forskare kunnat visa att hos två personer som känner och beskriver olika lukter på DIALÄSEN 4.2015 liknande sätt är chansen stor att de också har samma gener för en specifik del av immunförsvaret. Den här genen, som kallas HLA, ska vara så lika som möjligt vid transplantation för att minimera risken att det transplanterade organet ska stötas bort av kroppen. Studiens resultat visar att en tredjedel av alla tänkbara organdonatorer skulle kunna uteslutas med ett lukttest. Källa http://www.academia.edu/13230846/Individual_olfactory_perception_reveals_meaningful_nonolfactory_genetic_information 9