MTFD GUNNAR MALMSTRÖM | ORDFÖRANDE MEDICIN TEKNIS
K FÖRENING DIALYS Uppdatera rutiner för bättre effektivitet ad gör dialysbehandlingen säker? Jag har filosoferat runt ämnet i sommar. Ska vi investera vår arbetstid i mikrobiologisk och kemisk provtagning av maskinerna? Ska vi göra förbyggande underhåll? Ska vi satsa tid på personalutbildning i medicinteknisk säkerhet? Så länge jag jobbat med service av dialysmaskiner har väldigt mycket tid lagts på provtagning och på att bedöma om provsvaren vi fått från labb är korrekta eller inte. På 70-80 talet var det fokus på kemprover. Speciella kontrollprover sändes till labb för att se om deras analyser var okej. Det kunde vara fem provrör med samma dialysvätska i. Na-analyserna kunde skilja på flera mmol. På den tiden var både dialysmaskiner och analysmetoder ostabila, men vi hade vidare gränser för godkännande. De senaste tio åren har dialysmaskinerna blivit väldigt stabila ur kemisk och mikrobiologisk synvinkel. Det går inte längre att kalibrera konduktivitetscellerna som styr blandningen av dialysvätska. Blandar maskinen fel blir det larm och om det är fel på någon av mätcellerna byter vi den. Därmed anser jag att vi idag lägger ner för mycket tid på provtagning i Sverige. V »De senaste tio åren har dialysmaskinerna blivit väldigt stabila ur kemisk och mikrobiologisk synvinkel « Förebyggande underhåll och uppdateringar av programvara och funktioner är viktiga för säkerheten. Många sjukhus har idag funktionsavtal där man upphandlar arbetsuppgifterna från leverantören. Det viktigaste är inte vem som gör jobbet, bara det blir gjort. Att ha dialyskunniga ingenjörer på plats på sjukhuset som kan lösa de dagliga tekniska problemen som uppstår på en dialysavdelning är en fördel. Ingenjörerna behövs även som nyckelpersoner i kvalitetssystemet som styr de lokala rutinerna enligt regelverket i Svensk läkemedelsstandard. Har man inga egna ingenjörer bör man köpa in tjänsten från medicinteknisk avdelning vid närliggande sjukhus. Medicinteknisk säkerhet i personalutbildningen är viktigt. DialysperI Norge har man valt en annan väg med nya riktlinjer. Man anser att prover på dialysvätskan inte behövs då utrustningen har validerade ultrafilter och är CE märkt. Leverantören har ansvar för konstruktionen samt att maskinen uppfyller de krav som ställs i de standarder som gäller. Norges dialysavdelningar tar endast regelbundna prover på vattnet från vattenrenaren. Medicin teknisk förening dialys (MTFD) har sammanställt odlingsprover från flera stora dialyskliniker och kan konstatera att det inte växer i moderna dialysmaskiner. I de fall man funnit växt har man inte hittat några bakterier vid omprov. MTFD har utarbetat förslag till provtagningsfrekvens som kan laddas ner från vår hemsida: http://mtfd.se/download.aspx Nästa kurstillfälle MTFD arrangerar om kvalitetsarbete på dialysavdelningar blir SLS2016 den 4 februari 2016 på Danderyds sjukhus. DIALÄSEN 4.2015 sonalen behöver regelbundna utbildningstillfällen och repetitioner med en frekvens på 1-3 år beroende på ämnesområde. Ett enkelt sätt att nå stora personalgrupper är att göra interaktiva utbildningsprogram som nås via internet. På Danderyds sjukhus använder vi lär plattformen PingPong. Har man inte dialyskunniga ingenjörer på sitt eget sjukhus bör man anlita externa föreläsare och lägga upp en utbildningsplan. Gunnar Malmström ordförande i Medicin Teknisk Förening Dialys. gunnar.malmstrom@ds.se Vill du bli medlem i MTFD? Betala då medlemsavgiften på 150 kr och aktivera ditt medlemskap genom att fylla i dina kontaktuppgifter på vår hemsida www.mtfd.se. Medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät med dialysingenjörer i Sverige. Dessutom får du tidningen Dialäsen. Läs mer om MTFD och om att bli medlem på vår »NYA« hemsida: www.mtfd.se 39