NYHETER Peritoneal ultrafiltration effektiv behan
dling vid svår hjärtsvikt Patienter med kronisk hjärtsjukdom i sista stadiet, klass 4 på en skala 1-4, lider mycket av sin sjukdom. Karakteristiskt är vätskeretention, trötthet och andnöd. Förutom dessa välkända symtom utvecklar de ofta njursvikt, och detta tillstånd brukar kallas cardiorenalt syndrom (CRS). Patienter med avancerad hjärtsjukdom och CRS har en 1-årsmortalitet på upp till 77 procent, och en mycket dålig livskvalitet med långa sjukhusvistelser och oförmåga att röra sig. En studie som publicerades i Clinical Kidney Journal analyserade effekten av peritoneal ultrafiltration på 39 patienter. Hospitalisering av alla slags orsaker var en end-point, andra inkluderade bland andra mortalitet, övervätskning, mental hälsa och livskvalitet eller klassificering enligt NYHA*. Peritoneal ultrafiltration förbättrade övervätskningen, NYHA:s funktionsklass och mental hälsa signifikant och reducerade sjukhusinläggningarna med 50 procent, även om det inte var någon skillnad i mortalitet. »Ytterligare randomiserade försök behöver göras, men enligt den här studien förbättrar peritoneal ultrafiltration det kliniska hälsotillståndet hos dessa mycket sjuka patienter och ger dem bättre livskvalitet«, kommenterar Professor Alberto Ortiz, CKJ’s chefredaktör. Källa Peritoneal ultrafiltration in end-stage chronich heart failure, Clinical Kidney Journal, doi: 10.1093/ckj/sfv007, publicerd online 17 februari 2015. *NYHA (New York Heart Association) är ett system för klassificering av allvarlighetsgraden av hjärtsvikt Malnutrition, inflammation och ateroskleros innan njurtransplantation ökar den kardiovaskulära risken efter transplantation Det är känt att malnutrition, inflammation och ateroskleros (MIA) syndrom är kopplat till hög mortalitet hos patienter med terminal njursvikt. Däremot har få studier undersökt vilken inverkan dessa faktorer har vid njurtransplantation. Tidigare studier har främst undersökt enstaka faktorer snarare än deras gemensamma effekt. 1348 njurtransplanterade patienter inkluderades i en retrospektiv multicenterstudie i Sydkorea. Patienternas journaler granskades och bedömdes utifrån serum albumin, kolesterol eller body mass index för malnutritionsfaktorn, CRP för inflammationsfaktorn och tidigare kardiovaskulär, cerebrovaskulär eller perifer kärlsjukdom för ateroskleros. 6 Enligt studien kunde enbart förhöjt CRP inte förutspå ökad kardiovaskulär risk. Däremot innebar all kärlsjukdom före transplantationen en signifikant högre risk för akut hjärtkärlsjukdom efter njurtransplantation. För patienter med tidigare kärlsjukdom var resultatet sämre ju högre värdena var för malnutrition och inflammation. Det behöver nu studeras huruvida insatser för att förbättra MIA-syndromet skulle påverka uppkomsten av akut hjärtkärlsjukdom efter njurtransplantation samt om aktiv utredning och behandling av hjärtkärlsjukdom skulle förbättra resultaten för patienter med höga MIA-poäng. Källa http://www.biomedcentral.com/content/pdf/s12882-015-0108-3.pdf DIALÄSEN 4.2015 PIA ALBINSSON