DIETISTERNA ANNA BERGLUND | HELENA SIMONSSON LEG
DIETISTER Bra nutritionsstatus minskar patienters risk för rejektion V id dietisternas program, på Vårmötet i Malmö, inledde dietist Sigrid Wegener med tillbakablick på den proteinreducerade kosten (PR-kost) de senaste 30 åren. Under 1960-talet visade flera studier att det går att hålla en lågproteinkost med cirka 20 g protein per dag samt tillskott av essentiella aminosyror. Intaget av natrium var lågt och energiintaget högt för att upprätthålla kvävebalans. Mängden urea minskade och de uremiska symtomen blev mindre uttalade. Sverige var tidigt med i utvecklingen av den PR-kosten. På St Eriks sjukhus i Stockholm gavs 1973 boken »Rätt diet med goda rätter« ut. I boken fanns fyra veckors matsedel med ca 20 g protein/dag och cirka 2200 kcal/dag. Lågproteinprodukter av bröd, pasta och skorpor användes. Dieten innehöll socker, saft, marmelad och efterrätter. Fettkällorna var osaltat smör och grädde. Aminess gavs som tillägg. 1977 utkom nästa svenska kokbok, »Bra mat när njurarna sviktar och du ska äta 20, 40 eller 60 g protein om dagen«. Boken innehåll tre veckors matsedlar med näringsberäknade recept. Den blev vägledande för hur PR-kosten skulle tillagas och fanns i många sjukhuskök och andra vårdinrättningars kök runt om i landet. Under 80-talet ökade tillgången på dialysplatser och medicinerna blev bättre. Detta gjorde att användandet av PR20-kosten minskades. Under 90-talet upphör i stort PR20-kosten helt i Sverige. I dag är PR-kosten mer individanpassad till den enskilda individen. Intaget av salt, kalium och fosfor ska vara lågt. Kosten är inte saltfri men saltlåg. Det är fokus på fettkvaliteten med mer omättade fetter och mindre mängd söta livsmedel. Fokus ligger också på mer vegetabilier än tidigare. Om patienten äter vegetarisk kost kan tillskott av essentiella aminosyror behövas. Med ett måttligt proteinintag på 0,6-0,8 g protein/kg/dag minskar fosforintaget liksom risken för acidos. En annan föreläsning av dietist Sigrid Wegener handlade om kostbehandling efter njurtransplantation. Sigrid inledde med att prata om vikten att ha ett bra ätmönster innan transplantation och vid behov gå ner i vikt. Efter transplantation är det av största betydelse att förklara vilka kostråd som gäller nu eftersom många patienter har en lång historia bakom sig med olika kostbehandlingar. Syftet med behandlingen är att motverka de negativa effekter på ämnesomsättningen som medicinering med immunförsvarsdämpande medel ger, sträva efter bra nutritionsstatus DIALÄSEN 4.2015 och minska risken för rejektion. Sigrid gav därefter en bra och noggrann genomgång av de biverkningar ifrån medicinerna som kan påverka nutritionsstatus. Kostråden för transplanterade är i stort sett samma som en traditionell diabeteskost. Rekommenderat vätskeintag är 2-3 liter per dag. Vätskan ska i förstahand vara vatten, mineralvatten med låg/måttlig salthalt, kaffe, te och mjölk (lämplig mängd 500 ml dagligen). Söta drycker och lightläsk ska undvikas. Kolhydraterna ska främst komma ifrån fiberrika livsmedel, grönsaker och frukt. Sötsaker bör undvikas eller ätas sällan. Proteinintaget ska vara högt (1,4 g/kg/dygn) de första fyra veckorna efter transplantationen. Därefter rekommenderas 0,7-0,8 g protein/kg/dygn vilket visat sig ge bättre transplantationsöverlevnad. Intaget av fett ska följa NNR (Nordiska näringsrekommendationer). De livsmedel som ska uteslutas är grapefrukt, pomelone och stjärnfrukt. Gällande tranbär uppmanas till försiktighet med juicen eftersom misstanke finns att den kan ha samma effekt som grapefrukten. Finns tranbär i müsli eller bröd bör det gå bra. Förutom bra mat efter transplantation är även livmedelshygienen av största vikt för att minimera risken av Listeria. Här fick vi goda råd angående vissa specifika livsmedel som till exempel sushi, kebab, råbiff, groddar och mjukglass. Mat ska se fräsch ut samt vakuumförpackade produkter bör ha minst en vecka till utgångsdatum. Denna föreläsning gav svar på många frågor hos oss dietister. Nu ser vi fram emot nästa vårmöte i Umeå 2016! Text Anna Berglund, leg dietist, Dietistenheten, Mälarsjukhuset, Eskilstuna och Helena Simonsson, leg dietist, njurmedicinska enheten, Centralsjukhuset Kristianstad. E-post: helena.simonsson@skane.se Föreningen Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin består av verksamma dietister inom njursjukvård. Målsättningen är att alla njursjuka ska få adekvat och enhetlig nutritionsbehandling oavsett var i landet de bor samt sprida kunskap och erfarenheter inom nutrition och njurmedicin till dietister och övrig sjukvårdspersonal. Vi arbetar tvärprofessionellt för att utforma riktlinjer och informationsmaterial för nutritionsbehandling vid olika stadier av njursvikt. Läs mer på www.drf.nu/grupper/njurmedicin/ 43