Står Spaniens donatorssystem på spel? I hela värl
den väntar nu en miljon patienter på att få hjärta, njure, lever, lungor eller bukspottkörtel. Enligt the Global Observatory on Donation and Transplantation utförs 100 000 transplantationer årligen. En av tio väntande får ett organ. Spanska transplantationskandidater är bland de som mest sannolikt får ett organ, då Spanien har det högsta antalet organdonationer i världen; 35,1 per miljon invånare. Men detta kan förändras som en effekt av den fi nansiella krisen som slagit särskilt hårt mot hälso- och sjukvårdsbudgeten i Medelhavsländerna. I Irland, Grekland och Portugal har antalet organdonationer sjunkit sedan nerdragningar gjorts. Under de senaste åren innan den fi nansiella krisen rankades Portugal högst i världen gällande antalet organdonatorer. Antalet har sjunkit från 31 donatorer per miljon invånare 2009 till 23,9 år 2012, och är därmed nere på samma nivå som 2007. Trots den ekonomiska krisen har Spanien hittills lyckats bevara sitt höga antal organtransplantationer. Eurobarometer, opinionsundersökningar som utförs av Europaparlamentet, visar att 61 procent av Spaniens invånare skulle vara villiga att donera organ genast efter sin egen död. När de tillfrågades om organdonation vid en anhörigs bortgång var 59 procent positiva. Däremot är bara 55 procent av Européerna villiga att donera ett organ genast efter sin egen bortgång. Sverige, Finland och Danmark toppar den europeiska listan över medvetenhet om organdonation, men antalet faktiska donationer är under 20 per miljon invånare i dessa länder. Enligt Rafael Matesanz, direktör och grundare av National Transplant Organisation (ONT) i Spanien, är 85 procent av spanska medborgare positiva till organdonation när de tillfrågas vid en närståendes bortgång. Skillnaden på 30 procent jämfört med Eurobarometers siffror beror på hur man närmar sig familjen, menar han. »Vi måste individualisera varje fall«, förklarar Francisco del Rio, intensivvårdsöverläkare och transplantationskoordinator vid Clinico Hospital i Madrid, om den kritiska konversation som läkare har med en familj som just förlorat en närstående. »Jag kan inte närma mig en kines och lägga armen om hans axlar, för då blir jag bortstött. Med en spanjor däremot underlättas mötet om jag håller om honom och ser honom i ögonen«. »Nyckeln (till ett ökat antal organdonationer) är att koncentrera alla ansträngningar på de kritiska momenten. Det är viktigt att ha rätt person på rätt plats vid rätt tillfälle« DIALÄSEN 5.2014 förklarar Matesanz. Hela processen samordnas och överses av ONT, som säkerställer att organdonationerna görs utan ekonomisk vinning och med transparens. Det garanterar också att organet går till den patient som bäst behöver det, oavsett ekonomisk position. De ekonomiska nerdragningarna har inte direkt påverkat ONT, vars budget har varit Rafael Matesanz oförändrad genom krisen. Men organisationen påverkas indirekt. »Det nationella hälso- och sjukvårdssystemet har förlorat 200 000 medarbetare (sedan krisen startade)«, säger Matesanz. På de senaste fyra åren har regeringen knappt anställt några nya läkare eller sjuksköterskor och pensionsavgångar har inte ersatts. Han förklarar att donationer och transplantationer har ökat i antal, men med mindre pengar och mindre personal. Matesanz varnar för att om detta fortsätter kommer det att ge konsekvenser. ONT ansvarar för transplantationsutbildning för sjukvårdspersonal, men det blir brister då överläkare inom intensivvård, hjärt- och njurmedicin samt kirurger inte ersätts. Läkare och experter arbetar med att minska antalet familjer som nekar till organdonation. Mycket arbete läggs på kontakten med familjer med kulturell eller religiös bakgrund där man är osäker på hur man ställer sig till organdonation. 2012 var 11 procent av organdonatorer i Spanien av annan nationalitet. »Islam är för organdonation«, säger Del Rio. »Men många muslimer behöver få höra det av en religiös ledare, så vi tar in imamen. Det har aldrig varit några problem«. Trots det ökade behovet av organ återstår lång väg innan starka protokoll kan implementeras världen över. Exempelvis är defi nitionen av död inte universell. »Det kompliceras av olika kulturer och religioner«, säger Matesanz. »Asien står för 60 procent av världens befolkning, men bara fyra procent av världens organdonatorer«. Källa uk.news.yahoo.com/togo-wants-venue-change-dueebola-111328317.html#fbWBI5g 13