Organdonation på ett landsortssjukhus Vad styr vi
lka som blir och vilka som inte blir organdonatorer? Organtransplantation som behandling för svår eller livshotande sjukdom har varit ett alternativ i Sverige sedan 1964 då den första njurtransplantationen genomfördes på människa på Serafimerlasarettet i Stockholm. Bristen på organ för transplantation är stor. I en journalgranskningsstudie från Mora lasarett har man undersökt vad det är som styr vilka som blir, eller inte blir organdonatorer. Å gare1 r 1988 kom lagen om fastställande av människans död – hjärndödsbegreppet – vilket möjliggjorde organdonationer i betydligt högre utsträckning än tidi. Allt eftersom metoderna för att behandla komplikationer har förbättrats är överlevnaden efter transplantationer god till mycket god i Sverige beroende på transplanterat organ2 . Livskvaliteten ökar markant för transplanterade patienter och många återgår till arbete3 . Organtransplantation kan dessutom spara pengar åt samhället. Patienter som avlidit i total hjärninfarkt, då hjärnans alla funktioner oåterkalleligen upphört, under pågående respiratorbehandling, räknas som möjliga donatorer. Antalet möjliga donatorer i Sverige beräknas vara 200 – 250 per år men ändå har man som mest kommit upp i 152 genomförda donationer (2008). Den 30 juli 2012 väntade 813 personer på nya organ och under första halvåret 2012 minskade antalet genomförda organdonationer med 19 procent. Världen över upplever man samma problem med samtidig organbrist och ökande behov av organ. Frågan om organdonation väcks inte alltid I mitt jobb som donationsansvarig sjuksköterska på Mora lasarett, sedan snart 10 år, har jag uppmärksammat att frågan om organdonation inte alltid väckts trots att det kom34 mit in patienter som avlidit under sådana förutsättningar, så frågan skulle kunnat ställas. Min nyfikenhet väcktes och jag ville ta reda på vilka orsakerna var. Jag och min handledare och medförfattare Lars G Olsson, specialistläkare inom internmedicin, genomförde en journalgranskning för att se om vi kunde hitta orsaker till att frågan om organdonation inte ställts. Med hjälp av Socialstyrelsen och förutvarande Donationsrådet samt Svenskt Intensivvårdsregister, inhämtades basala patientdata på samtliga patienter som avlidit på intensivvårdsavdelningen (IVA) på Mora Lasarett mellan 2007-10-02 och 2011-10-01. Därefter extraherades relevanta data från sjukhusets journalsystem. Organdonatorer år 2007-2011 Under dessa fyra år avled 137 patienter på IVA, 68 män och 69 kvinnor med en medelålder på 68 år. Någon form av hjärtsjukdom var den vanligaste grundsjukdomen följt av KOL och andra lungsjukdomar, sjukdomar i hjärnan och cancer. Av 137 avlidna patienter var det 19 (14 procent) som kom in antingen med sänkt medvetandegrad eller med befarat hjärtstopp. Fyra (21 procent) av dessa patienter blev organdonatorer. Medelåldern bland faktiska donatorer var 57 år och möjliga donatorer 71 år. Majoriteten (63 procent) av paDIALÄSEN 5.2014