transplantationer och bistår dem. Han kan hjälpa
till att översätta åt de patienter som varken talar svenska eller engelska, säger Hildigunnur Fri jónsdóttir. Uppföljning av de patienter som har genomgått transplantation i Sverige visar att de har varit mycket nöjda överlag med mottagandet, personalens bemötande och vården. Tidigare har sjukhuset ett samarbete med ett sjukhus i Köpenhamn, men där var väntelistan längre. Nu håller HildigunnurFri jónsdóttir regelbunden kontakt med patientkoordinatorn på Sahlgrenska om vilka patienter som står på väntelistan. I nuläget ett tiotal. – Om jag har någon fråga så ringer jag och frågar mina kollegor på Sahlgrenska, det är inga problem. Patienterna reser som regel till Sverige först när det är dags för transplantationen, men det händer att särskilt vårdkrävande patienter skickas till Sahlgrenska för undersökning innan de kan bli uppsatta på väntelistan. – De planerar besöket och skickar oss ett datum samt är hjälpsamma med patientens dialys, säger Hildigunnur Fri jónsdóttir. All uppföljning sker sedan på hemsjukhuset på Island. På Island finns i dagsläget ingen läkare som utför njurtransplantationer. Patientunderlaget är nämligen för litet för att någon ska kunna utöva professionen på heltid. Däremot kommer en isländsk transplantationskirurg som arbetar i USA till sjukhuset ett par gånger om året och opererar patienter som har en levande njurdonator tillsammans med sjukhusets egna urologer. Varje år utförs mellan åtta och tolv transplantationer med njurar från levande donatorer på ön. – Men när han går i pension om några år kommer vi att behöva omorganisera transplantationsverksamheten på Island, säger Hildigunnur Fri jónsdóttir. Island har en av de högsta andelarna i världen av levande njurdonatorer. Hittills har 250 njurtransplantationer på isländska patienter genomförts. 153 av dem skedde från en levande donator, det vill säga 70 procent. En av orsakerna kan vara befolkningens starka familje- och släktband. – Island är ett litet land och folk har i allmänhet bra kontakt med sin familj och det är vanligt att man diskuterar den här frågan med familjen. I Sverige kunde jag träffa patienter som aldrig hade diskuterat den här frågan med sin familj, säger njurspecialistläkaren Sunna Snaedal som tidigare arbetat på Karolinska sjukhuset i Stockholm. En annan orsak kan vara informationsspridningen kring donationsfrågor. – Vi har gått ut i tidningarna och berättat om behovet av donatorer och då har vi även pratat om levande donatorer, vi har också tagit fram en folder om donation och lanserat en webbsida där man kan läsa svar på vanliga frågor som till exempel: Vem får donera? Kan jag donera en njure och få barn sen? – På Island finns också en stark patientorganisation och DIALÄSEN 5.2014 Hildigunnur Fri jónsdóttir är transplantationskoordinator på Universitetssjukhuset i Reykjavik. via dem kan den som funderar på att donera en njure få kontakt med någon som har donerat tidigare, säger Hildigunnur Fri jónsdóttir. Nyligen förekom också ett fall där en man donerade sin njure till en för honom okänd person. Personen ifråga hade gått ut på facebook och berättat om sitt behov av en njurtransplantation. Flera personer hörde av sig och ville donera. – Jag tror att merparten av dem som svarade inte förstod vad det innebär att donera sin njure till någon, de ville utföra en altruistisk handling men hade inte så stora förkunskaper kring att det är en stor operation, några visste nog inte ens var njurarna sitter, säger Hildigunnur Fri jónsdóttir. En man som hade hört av sig höll fast vid sitt erbjudande och genomgick donationen. Efteråt visade det sig att han trots allt kände mottagaren, Island är ett litet land och de var gamla bekanta. 45