tienterna andades själva när de kom till akuten.
Syrgasbehovet noterades i journalen endast hos nio av patienterna. Hos de patienter där syrgasbehovet noterades varierade behovet från 0 till 15L O2 donatorer. Hos alla patienter utom två var utskrivningsdiagnosen någon form av svår nytillkommen hjärnskada. . Alla utom en (95 procent) av patienterna hade ljusstela pupiller. Åtta av nitton patienter (42 procent) blev intuberade och lades i respirator innan datortomografi hjärna (DT) gjordes, bland dem alla fyra donatorer. Tre patienter intuberades efter DT. Varför dessa patienter blev intuberade kan inte utläsas av anteckningarna. Allt som allt var det åtta patienter som inte intuberades överhuvudtaget. På tre av dessa patienter gjordes aldrig någon DT. Symtom på inklämning, då all cirkulation till hjärnan är på väg att upphöra, kunde utläsas av anteckningar hos ungefär hälften av patienterna, varav tre av de fyra donatorerna. Neurokirurg kontaktades i en majoritet (78 procent) av fallen. Kontakt med transplantationskoordinator togs och anhörigsamtal genomfördes i sex fall. Anhörigveto utnyttjades i två fall. Två av de fyra donatorerna hade gett samtycke med hjälp av donationskort och/eller muntligt till anhöriga. I de andra fallen var viljan okänd. Läkare hade antecknat patientens eller anhörigas ställningstagande i journalen i samtliga donatorers fall, medan man endast i två fall hade journalfört ställningstagande när det gäller gruppen möjliga DIALÄSEN 5.2014 Få blir organdonatorer Denna studie visar att endast en minoritet av patienter som inkommer till IVA på Mora lasarett med oklar medvetslöshet kommer i fråga för organdonation och ytterligare färre faktiskt blir organdonatorer. Flera faktorer kan ligga bakom detta resultat. Medelåldern på patienterna som kommer in på intensivvårdsavdelningen var ganska hög generellt men lägre hos dem som klassades som möjliga organdonatorer och lägst hos faktiska organdonatorer. Leconte och kollegor konstaterade att färre unga dör i total hjärninfarkt. Därför behövs organ från äldre i högre utsträckning än förut och åldern i sig utgör inte ett absolut hinder för organdonation30 . Att patienterna haft flera, underliggande sjukdomar kan också vara en bidragande orsak, men det är i slutänden jourhavande transplantationskirurg som ska fatta beslut om den avlidne är medicinskt lämplig som donator. En klar majoritet av patienterna hade stort behov av syrgas för att kunna hålla adekvat syresättning. Det förekom att patienter hade både näskantarell och svalgtub för att hålla fria luftvägar. Då kan man fråga sig om patienterna verkligen 35 MATTON.SE