Medlemmarna ville inte medverka med sina riktiga
namn. EVA-LOTTA: ”Jag tror lätt att vi hade vunnit i AD” n Tre veckor innan Eva-Lotta skulle tillbaka till jobbet efter sin föräldraledighet ringde hennes chef och informerade att man tänkte behålla vikarien och att Eva-Lotta skulle omplaceras till en ny tjänst på annan ort. Eftersom det inte fanns tillräckligt att göra på det nya jobbet, sades Eva-Lotta efter ett tag upp på grund av arbetsbrist. Facket stämde för brott mot föräldraledighetslagen men precis innan ärendet skulle upp i Arbetsdomstolen, ville arbetsgivaren förlikas. ”Jag är nöjd med förlikningen för jag ville för mitt liv inte ha tillbaka jobbet. Under den tid jag var omplacerad var situationen absurd och stämningen hotfull. Men pengarna var egentligen ingenting i sammanhanget mot att bli av med jobbet. Att jag ändå gick med på förlikning berodde på att jag var gravid igen och skulle ha en nyfödd bebis vid det datum som var utsatt i domstolen. Annars hade jag mer än gärna gått upp i AD, inte minst för att uppmärksamma hur eländigt det företaget jag var anställd på behandlat mig. Jag kände mig hemskt illa berörd och förlorade vänner - mina gamla arbetskamrater fick ju bara fick höra chefens version. Man förväntar sig att alla på Unionen ska ha likvärdig kompetens, men mitt fall är ett praktexempel på att det inte är så. När jag först ringde JOHAN: ”Unionen ska ha en eloge för sitt arbete” Unionen blev jag bryskt avfärdad - jag var nära att gå ur förbundet. Som tur är hade jag en jättebra kontakt med en annan ombudsman som sedan hjälpte mig hela vägen. Först i höstas när jag fick nytt jobb i hård konkurrens med många andra kände jag att jag fick min revansch. Hela historien har dessutom fört med sig att jag blivit fackligt aktiv på köpet.” n Johan jobbade som vikarie och uppmanades av sin närmaste chef att söka fast jobb med samma arbetsuppgifter som senare utlystes. När han sökte tjänsten fick han veta att han inte var aktuell eftersom han skulle vara föräldraledig. Unionen stämde arbetsgivaren för brott mot föräldraledighetslagen men parterna förlikades i sista stund. ”Jag måste väl säga att jag är nöjd med förlikningen även om det skulle ha varit bättre att få ett jobb i stället för pengar. En förlikning innebär ju inte att någon part har vunnit, men jag kände det ändå på något sätt som en bekräftelse på att arbetsgivaren gjort något galet. Det var ju de som ville förlikas – jag gick mest med på det för det för att det inte skulle dra ut på tiden. Jag tycker det var en ganska bra deal eftersom ord stod mot ord. Arbetsdomstolens domare sa att pengarna jag fick låg lite över snittet och man får väl lita på att de vet vad de talar om. Unionen ska ha en eloge för sitt arbete – ärendet har inte varit betungande för mig. Händelsen har legat mig till last när jag sökt jobb – två år är utsuddade från min meritlista. Skadan har reparerat sig själv med tiden eftersom jag utbildade mig vidare och inte söker jobb i den branschen längre.” ta av arbetsgivarens agerande och somliga är också upprörda över att Unionen inte tog strid för deras sak. – Jag hade önskat att ärendet gått till AD så att media kunnat uppmärksamma min arbetsgivares metoder, säger en medlem. Men Arbetsdomstolen är till för att lösa tvister, inte för ge upprättelse. Mer än var tredje som förlikats är kritisk till hur Unionen skött ärendet och att förbundets intresse av att företräda dem upphörde så fort man fått ett bud från arbetsgivaren som var i nivå med det man kunde få i AD. Flera medlemmar ifrågasätter moralen inom juridiken och menar att ett fackförbund måste ta hänsyn till andra parametrar än enbart skadestånd – vad som är rätt och fel och att statuera exempel. Men enligt Unionens policy driver man inte ärenden till AD för att brännmärka företag. En tredjedel av de tillfrågade i undersökningen är övertygade om att de hade fått ett större skadestånd i AD om ärendet gått så långt. Även bland de som inte tror på ett större skadestånd hade många önskat att Unionen drog ärendet vidare. För flera personer har tvisten med arbetsgivaren satt djupa spår. Självkänslan har fått sig en ordentlig törn och många har flera år efteråt inget arbete. En del av de medlemmar som Kollega varit i kontakt med grubblar fortfarande på vad som egentligen hände. STÄMNINGAR l Facken kan endast stämma arbetsgivare med kollektivavtal i AD, ärenden där företaget saknar avtal går i stället till tingsrätten. Först där efter har parterna möjlighet att överklaga tingsrättens beslut till AD. l En majoritet av fallen i AD vinns av arbetsgivarsidan. ➼ 6-12 KOLLEGA 11