6 skillnad” UNDERSÖKNINGEN: l Kollega har gått ig
enom stämningsansökningar som Unionen lämnat in direkt till AD sedan förbundet bildades 2008. Vi valde bort ärendena för 2011 och 2012 eftersom endast ett fåtal av dessa har avgjorts. l Under åren 2008–2010 rör det sig om sammanlagt 78 stämningar. 19 ärenden har lett till en dom i AD. Vi granskade inte ärenden där ingen enskild medlem berörs, till exempel förhandlingsvägran samt vissa kollektivavtalsbrott. l Vi kontaktade alla medlemmar i de 59 ärenden där det inte fallit någon dom. Sammanlagt berörs 64 personer. 41 personer svarade på enkäten. 1. Är du nöjd med förlikningen? JA: 49 % NEJ: 51 % 2. Känner du att du har fått upprättelse? JA: 34 % TVEKSAMMA: 7 % NEJ: 59 % FRÅGOR dt, chefsjurist Unionen. Är Unionen mer benäget än andra förbund att stämma arbetsgivare? – Vi har en ganska generös rättshjälpspolicy eftersom vi har råd med det. Men vi är noga med att inte skramla med tomma tunnor, stämma bara för att öka trycket – arbetsgivaren ska veta att när vi stämmer så är det allvar. TILL MARTIN WÄSTFELT, CHEFSJURIST UNIONEN. Är det rimligt att tre av fyra ADstämningar slutar i förlikning? – Hela vårt rättssystem strävar efter förlikning och jag tycker systemet fungerar bra. Det är ingen nackdel med många förlikningar förutsatt att vi inte lämnar dom stolen med svansen mellan benen. Spontant skulle jag ha gissat på att det var ännu fler. Att göra upp tidigt är i allmänhet en fördel, även om det inte är något självändamål att förlika. Vi måste göra en korrekt bedömning av både risker och chanser och att gå upp i AD är lite som ett lotteri. Kan det finnas principiella skäl att avstå från förlikning för att få en dom? –Jag brukar säga att man aldrig ska springa efter en spårvagn – det kommer alltid en till. Vi får tillräckligt med principiella mål ändå. Om arbetsgivaren dessutom erbjuder hela summan vi begärt har vi inte rätt att fortsätta driva målet. Det är rättegångsmissbruk. Händer det att ni förlikar över huvudet på medlemmar? – Som huvudregel kan vi inte gå med på förlikning utan att ha medlemmen med oss. Men om arbetsgivaren erbjuder det vi begärt är det rimligt att förbundet, som står för alla kostnader, ska ha ett ord med i laget. Det händer kanske en eller två gånger per år att vi kliver av som företrädare för att vi uppnått det vi ska och medlemmen vill fortsätta. 3. Är du nöjd med hur ärendet skötts av Unionen? JA: 41 % NEJ: 34 % BÅDE JA OCH NEJ: 25% VET EJ: 41 % 4. Skulle utgången ha blivit annorlunda om det blivit en dom i AD? JA: 34 % NEJ: 25% Mer än hälften är missnöjda med förlikningen. Är det ett misslyckande? – Inte nödvändigtvis. En förlikning är en kompromiss och det ligger lite i sakens natur att bägge parter kan vara missnöjda. Men vi måste också vara ödmjuka och anstränga oss till det yttersta för att förklara så att medlemmen känner att vi landar i besluten i samförstånd. Är inte en dom viktig för känslan av upprättelse? – Det är lite naivt att tro att en dom skulle lösa problemet och ge en bättre känsla av upprättelse. Även om fler stämningar gick till dom, skulle många ändå känna att de inte fick upprättelse i alla delar. Och även om många säger att principen är viktigare än pengar, är min erfarenhet att många inledningsvis har stora förhoppningar om att beloppen ska vara högre. Men i allmänhet krymper summorna, så av den anledningen är det bäst att göra upp så tidigt som möjligt. 6-12 KOLLEGA 13