Fogelberg, klubbordförande på Ericsson i Kista. T
ext och bild Lina Jonsson Som ung ser man arbetslivet som ett smörgåsbord med möjlig heter. Därför är det svårt att locka yngre att ta fackliga uppdrag, tror Bengt Svårt att locka unga En sen kväll för över 35 år sedan fick Bengt Fogelberg sitta med vid en av IF Metalls förhandlingar. Det handlade om reseersättningar vid nattliga transporter och stämningen var spänd. Det är klart man ska ha betalt även när man reser, argumenterade facket. – Nej, när du reser så sover du ju, kontrade arbetsgivaren. – Jag definierar arbetstid som den tid jag inte kan vara hemma med min fru, slog Metalls förhandlare fast och slog näven i bordet. Metall fick rätt och Bengt Fogelberg fick upp ögonen för fackligt arbete. – Jag såg att det gick att förändra och påverka. Det var då jag bestämde mig för att själv engagera mig. Sagt och gjort. I tre decennier har han arbetat på telekomföretaget Ericsson i Kista. Lika länge har han varit förtroendevald, ibland på halvtid, men under de senaste åren på heltid. Att endast arbeta med de fackliga frågorna har sina fördelar. Han kan engagera sig mer för de anställda, styra sin arbetstid och har möjlighet att sätta sig in i svårare frågor. Men för varje år som går kommer han längre och längre bort från sitt yrke som ingenjör. – Det är en risk att man kommer ifrån sitt linjearbete och tappar kompetens. Den dagen jag inte längre har förtroende och ska gå tillbaka till mitt yrke kan jag vara oanställningsbar. Men ansvaret att uppdatera kunskaperna ligger även på arbetsgivaren. Jag kan tycka att jag har mer insyn i mitt yrke nu som förtroendevald än någonsin. Det allra bästa är förstås att ha både hel- och deltidsanställda förtroendevalda, anser Bengt Fogelberg. Då har man både tid att engagera sig och en lokal förankring. Att få de yngre att engagera sig fackligt på Ericsson har dock visat sig vara svårt. Frågan är alltid uppe på Unionenklubbens agenda, men stannar där som en punkt. – Det är svårt av flera anledningar. Vi upplever att Unionen har varit dåliga på att vara ute på skolorna och berätta vilka de är. När unga ingenjörer kommer hit är de redan medlemmar i ett akademikerförbund och har ingen aning om vilka vi är. 42 KOLLEGA 6-12 Vad skulle kunna få dig att ta ett fackligt uppdrag? Cecilia Andersson, datacollector på Sifo, Ronneby: – Om jag hade mer tid. Man jobbar, är engagerad i olika föreningar, har fritidsintressen och familj. Som det ser ut nu så finns det inte tid för mer på schemat. Therese Brodin, datacollector på Sifo, Sölvesborg: – Jag har stort förtroende för dem som är förtroendevalda på mitt jobb i dag, så jag har inte känt att jag behöver engagera mig eftersom de gör ett så bra jobb. Men om det kom upp en fråga som jag tycker är värd att kämpa för, och om förändringen berodde på att jag jobbade för den så skulle jag kunna tänka mig att jobba fackligt. Sedan är det de klassiska argumenten: ”Jag har inga problem, min chef gillar mig, jag vill förhandla för mig själv och jag får samma villkor oavsett om jag är med eller inte.” – När man är ung är man osårbar. Arbetslivet erbjuder bara möjligheter. Men vi försöker förklara att även om du har en bra chef och arbetsgivare kan du hamna mellan stolarna. Detta visade sig inte minst 2001, då Ericsson varslade närmare 2 700 anställda, varav många unga. De var vad företaget sökte efter, men fick ändå gå. – Det bästa argumentet för att värva och få unga att engagera sig är att ta fram exempel på dem vi faktiskt har hjälpt. Och förklara att vi måste vara många för att bli starka och kunna driva igenom villkoren som de flesta tar för givet. Helst Johan Isaksson, datacollector på Sifo, Ronneby: – Att få mer tid att jobba med de frågorna. Som det ser ut i dag är det helt enkelt inte möjligt. Sedan är det klart att ett påslag på lönen skulle uppskattas. skulle jag vilja använda ordet solidaritet, men det kan ju ingen stava till längre. Bengt Fogelberg tror ändå att fackförbunden kommer att ha en fortsatt viktig roll i framtiden. Kanske till och med vara en framgångsfaktor för företagen. På Ericsson är det inte ovanligt att fack och arbetsgivare uppträder tillsammans när utländska gäster kommer på besök. – Japanerna förvånas alltid över vår modell. De undrar hur vi får det att fungera och säger hur kan ni ha så mycket semester? Varför går ni till jobbet när ni får lön ändå? Och går det ens att bli uppsagd? Vi försöker förklara att arbetsgivare och fackförbund tjänar på att samarbeta. Och att kvalitet på arbetskraften är bättre än kvantitet.