Forskningssupplement 41 1
Forskningssupplement onförbundet till exempel, då
är man ju på en annan nivå. Och sedan tänker jag på Barnahus till exempel […], är ju ett samverkansprojekt mellan olika intressenter. Så att jag tänker att det sker på flera nivåer. Britt-Inger: […] men sedan är det också det här att viss samverkan har man utifrån egna behov, de här behöver vi samarbeta med för invånarnas bästa eller för att det ska liksom gå framåt. Sedan finns det ju föreskriven samverkan där […] olika aktörer, alltså skola, socialtjänst, landsting till exempel. Och det är ju inte alltid man har samma syn på vad den typen av samverkan ska innebära, utan där kan ju organisationerna se på det ganska olika och man kan ha väldigt, tycker jag, svårare liksom att hitta samverkansformer när man väljer utifrån egna behov. (Grupp 3, barn/unga) Resonemanget säger något om den komplexitet som präglar samverkan, där man i ena änden av spektret förhåller sig till något som är sprunget ur mer vardagligt identifierade behov och i andra änden talar om sådant som regionförbund, med påbjuden och avtalsreglerad samverkan mellan olika kommuner och med landsting. Förekomsten av regleringar av samverkan betyder dock inte med nödvändighet att den kan iscensättas på ett enkelt sätt: Gun: Jag tänker att den [samverkan] verkar väldigt svår, trots att den är lagreglerad och alla pratar om vikten av den så verkar det vara […] så himla svårt att få till, så det till och med måste vara något samordningsförbund […] (Grupp 2, ekonomiskt bistånd). Citatet antyder att samverkan inte bara är någonting som är svårt att åstadkomma, utan också att den breda tilltron till den och de politiska initiativen på området genererar övergripande strukturer för dess upprätthållande och implementering. Med detta närmar vi oss nästa tema som behandlar samverkan som på olika sätt styrs och initieras av aktörer på överordnade nivåer. Utifrån påbjuden/reglerad samverkan Som framgått representerar de så kallade samordningsförbunden kanske ett av de mest framträdande exemplen bland reglerade samverkansformer. Utbredningen av dem gör att de i det närmaste är att beteckna som semiobligatoriska och de kan på så sätt också ses som underförstått påbjudna. Diskussionerna i fokusgrupperna visar dock att de ännu inte nått full spridning över landet, samtidigt som det tycks finnas tendenser till att de kommuner som inte medverkar i ett samordningsförbund upplever att medverkan i ett sådant skulle kunna lösa vissa knutar: ”det [har] varit väldigt mycket slitningar […] men vi håller på att jobba upp ett samordningsförbund” (Grupp 2, ekonomiskt bistånd; Carin)1 . En dialog i en av grupperna illustrerar också att samordningsförbundens praktiska former kan variera påtagligt: Bodil: Men hörni, jag har inte varit så aktiv i de här diskussionerna kring samordningsförbund men det måste väl flera kommuner ha än [kommun A], och varit med i diskussionerna kring va? […] Bodil: Jo, jodå, det är bara det att jag har lämnat den diskussionen till mina kollegor på ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärderna att delta i de mötena så att säga. Clara: Vad är det för något? […] Bodil: Jo men det är ju också saker som ska underlätta för oss att samverka, men jag önskade att någon annan kunde svara på den frågan […] Nadja: Men där är det väl, psykiatrin och kommunen och Försäkringskassan har ju beslutat nu, i alla fall i [kommun B och A] är det väl, jag vet inte om [kommun C] är med också? Bodil: Jag tror att [kommun C] är med. (Grupp 1, vuxen/missbruk) Samordningsförbunden är en verksamhet som karaktäriseras av att den kommit till uppifrån via initiativ från kommunledning och politiker, utan att vara starkt förankrad längre ned – ens på mellanchefsnivå – i organisationen. Svaren visar på en genuin osäkerhet avseende inte bara huruvida den egna kommunen eller verksamheten är involverad, utan också om syfte och tilltänkta samverkanspartners. Samverkan i enskilda ärenden regleras i SoL 2 kap 7§, som fastslår att socialtjänsten och landstinget ska upprätta en individuell plan i samband med att den enskilde är i behov av insatser från 1.2017 socionomen 41 1 Här finns anledning att påminna om att fokusgrupperna är sammansatta av representanter för kommuner som förenas i ett FoU-samarbete och/eller ett regionförbund; i respektive grupp kan alltså finnas såväl kommuner som medverkar i ett samordningsförbund, som sådana som inte gör det.