Forskningssupplement 41 1
altjänsten – en översikt. I Bennich, M & Zanderin
, L. (red). Upphandling, valfrihet, styrprinciper i socialtjänsten. Lund: Gleerups. Bergmark, Å. & Lundström, T. (2005). Med förenade krafter? Om individ- och familjeomsorgens samverkan med andra myndigheter. Socionomens forskningssupplement, 17, 2-11. Bergmark, Å. & Lundström, T. (2007). Unitarian ideals and professional diversity in social work practice – the case of Sweden. European Journal of Social work, 10(1), 55-72. Bergmark, Å., Lundström, T & Stranz, H. (2015). Från lokal förankring till regional samverkan? FoU-miljöer i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(2), 133-151. Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar?: Möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre-och handikappomsorg, barnomsorg samt individ-och familjeomsorg. Akademisk avhandling. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. De Cremer, D. & Stouten J. (2003). When do people find cooperation most justified? The effect of trust and self-other merging in social dilemmas. Social Justice Research, 16(1), 41-52. Germundsson, P. (2011). Lärare, socialsekreterare och barn som far illa: om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Akademisk avhandling. Örebro: Örebro universitet. Gossas, M. (2006). Kommunal samverkan och statlig nätverksstyrning. Akademisk avhandling. Stockholm: Institutet för framtidsstudier. Grape, O. (2015) Samverkan inom och mellan människobehandlande organisationer. I Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red.) Människobehandlande organisationer. Stockhom: Natur & Kultur. Hedlund, G. & Montin, S. (2009). Governance på svenska. Stockholm: Santérus förlag. Hjern, B. (2007). Samverkan – inneord eller en utmaning för den svenska modellen. I Axelsson & Bihari Axelsson (red.) Folkhälsa i samverkan. Lund: Studentlitteratur. Hjortsjö, M. (2006). Med samarbete i sikte – Om samordnade insatser och samlokaliserade familjecentraler. Akademisk avhandling. Lund: Lunds universitet, Socialhögskolan. Hsieh, H. F., & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative health research, 15(9), 1277-1288. Huxham, C. & Vangen S. (2005). Managing to Collaborate. The Theory and Practice of Colloborative Advantage. London: Routledge. Huxham, C. (2010). Theorizing Collaboration Practice. Public Management Review, 5(3), 401-423. Jess, K. (2005). Att räkna med nytta: samhällsekonomisk utvärdering av socialt arbete. Akademisk avhandling. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. 48 socionomen 1.2017 Kaldal, A., Diesen, C., Beije, J. & Diesen, E.F. (2010). Barnahusutredningen 2010. Stockholm: Jure. Kitzinger, J. (1995). Introducing focus groups. British Medical Journal, 311(7000), 299-302. Longornia, R. (2005). Is Inter-Organizational Collaboration Always a Good Thing? Journal of Sociology and Social Welfare, 32(3), 123-138. Löfström, M. (2010) Samverkan och gränser: studier av samverkansprojekt i offentlig sektor. Akademisk avhandling. Borås: Högskolan i Borås. Mallander, O. (1998). Samverkan. I Denvall, V. & Jacobson, T. (red.) Vardagsbegrepp i Socialt arbete – Ideologi, teori och praktik. Stockholm: Norstedts Juridik. Nordström, E., Josephson, I., Hedberg, B. & Kjellström, S. (2016). Agenda för samverkan eller verksamhetens agenda? Om professionellas erfarenheter av samverkan enligt samordnad individuell plan. Socialvetenskaplig tidskrift, 23(1), 37-57. O’ Flynn, J. (2009). The Cult of Collaboration in Public Policy. The Australian Journal of Public Administration, 68(1), 112-116. Pollitt, C. & Hupe, P. (2011). Talking About Government. The Role of Magic Concepts. Public Management Review, 13(5), 641-658. Powell, W. & DiMaggio, P. (1991). The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago: The University of Chicago Press. Sahlin, K. & Wedlin, L. (2008). Circulating Ideas: Imitation, Translation and Editing. I Greenwood, R., Oliver, C., Suddaby, R. & Sahlin-Andersson, K. (red.) The SAGE Handbook of Organizational Institutionalism. London: Sage. Shanks, E. (2016). Managing social work? Organisational conditions and everyday work in the Swedish social services. Akademisk avhandling. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Socialförsäkringsutskottet (2015). FINSAM – en uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2014/15:RFR13). Stockholm: Riksdagstryckeriet. Stranz, H. & Wiklund, S. (2015). One for All or All for One? The Collaboration of Swedish Personal Social Services with Regard to Lone Mothers on Social Assistance. British Journal of Social Work, 45(2), 549-567. Söderlund, J. (2005). Projektledning & projektkompetens: perspektiv på konkurrenskraft. Malmö: Liber. Widmark, C., Sandahl, C., Piuva, K., & Bergman, D. (2011). Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care, 11(3), DOI: http://doi.org/10.5334/ijic.653. Widmark, C., Sandahl, C., Piuva, K., & Bergman, D. (2016). What do we think about them and what do they think about us? Social representations of interprofessional and interorganizational collaboration in the welfare sector. Journal of interprofessional care, 30(1), 50-55. Wiklund, S. (2007). United we stand? Collaboration as a means for identifying children and adolescents at risk. International Journal of Social Welfare, 16(3), 202-211.