Forskningssupplement 41 1
Nytt från fält och forskning Hans Swärd: Kunskape
n måste nå ut och vara tillgänglig för alla. Den 27 november 2016 skrev ett tjugotal av landets svenska arbetslivsforskare en debattartikel i Svenska Dagbladet med titeln ”Låt inte engelskan helt ta över forskningen.” Om arbetslivsforskningen ska ha någon relevans, måste den nå ut till praktiker, beslutsfattare och en bred allmänhet, konstaterar artikelförfattarna. Att sprida forskningsresultat på ett lättillgängligt sätt till en svensk publik premieras dock inte inom akademin i dag, och många forskare väljer därför bort publicering på svenska och skriver i stället på engelska, enligt insändarskribenterna. En stor del av forskningen publiceras därför i ”en aldrig sinande ström av internationella tidskrifter. Ett problem är att dessa tidskrifter i praktiken bara är tillgängliga för forskare och andra verksamma vid universitet och högskolor…”, heter det. DE PROBLEM som arbetslivsforskarna beskriver gäller också socialt arbete. Den publiceringshets på engelska som alla forskare, i lägre eller högre grad, känner av återfinns överallt. Det är inte heller något unikt svenskt fenomen. Självklart måste också vetenskapen vara internationell och gränsöverskridande liksom många av publiceringarna. Men man får inte glömma att det också måste finnas förmedlande länkar till praktiken. Forskningen i socialt arbete har liksom arbetslivsforskningen ett ursprungligt mandat i förhållande till yrkesområdet. Det finns också många forskare i socialt arbete som tar kommunikationen med en bred allmänhet på allvar. När professor Ove Sernhede till exempel strax innan jul i 50 socionomen 1.2017 Göteborg blev hyllad för sin forskargärning och som inspirationskälla för ungdoms- och kulturforskare konstaterade han att ”det är minst lika viktigt för en forskare att skriva om annat än enbart för sin egen meritering i akademiska texter.” Sernhede har fungerat som en folkbildare och har ända sedan sin tid som socionom och fältarbetare lyft fram livsvillkoren för, och exkluderingen av förortens ungdomar och visat vilka konsekvenser detta får för samhället i stort. Varje år kommer en lång rad avhandlingar och vetenskapliga artiklar både i socialt arbete och i andra ämnen som har relevans för socialt arbete och berör det sociala arbetets villkor. Det kan finnas en tendens i specialiseringens tidevarv att vi bara läser sådan forskning som hör till våra egna fält. Texter som inte handlar precis om ett litet expertområde utan om ett vidare välfärdsområde kan ofta ge andra och vidare perspektiv än de mest uppenbara. Socialt arbete fungerar inte som en enskild isolator i en strömkrets utan det finns ett nära förhållande mellan välfärd, socialpolitik och socialt arbete. Fungerar till exempel inte bostadspolitiken och bostadsmarknaden är i kris får socialtjänsten, som det yttersta skyddsnätet, fånga upp människor som utestängs från den ordinarie bostadsmarkanden och se till så de inte hamnar på gatan. Bland de många intressanta avhandlingar och vetenskapliga skrifter som kommit ut under 2016 ska jag nämna två. Den ena har titeln Att ersätta det oersättliga: statlig gottgörelse för ofrivillig sterilisering och vanvård av omhändertagna barn. Författare är historikern Malin Arvidsson och avhandlingen har lagts fram vid Örebro universitet. Den handlar om två stora gottgörelseprocesser i Sverige under 1900-talet. Det är lätt att sådana här processer faller i glömska. Processen omkring de omhändertagna och vanvårdade barnen är just avslutad och ersättningsnämndens handlingar har förpassats till arkiven. Från statligt håll har det inte gjorts någon sammanfattning eller utvärdering av vilka slutsatser man kan dra eller vad som händer med de barn som blir utsatta för vanvård eller kränkningar efter 1980. Ersättningsnämnden bedömde endast ersättningsanspråken för personer som varit omhändertagna och placerade mellan 1920 – 1980. Omkring 5 000 personer sökte ersättning från den svenska Ersättningsnämnden varav 54 procent fick avslag. Avhandlingen ger en bra översikt över två gottgörelseprocesser där det sociala arbetet har varit djupt involverat och ger anledning till reflektioner över hur vanvård och övergrepp kan undvikas. Den andra avhandlingen har titeln Social Work Assessment of Families with Children at Risk. Similarities and Differences in Italian and Swedish Public Social Services och har lagts fram i socialt arbete vid Malmö Högskola. Författare är Paolo Guidi. Avhandlingen handlar om hur socialarbetare i Italien och Sverige bedömer ärenden inom den sociala barnavården. Socialarbetarna i de båda länderna gör bedömningar i komplicerade situationer och måste ofta ta ställning till motstridiga krav, samtidigt som de ska se till barnets bästa. Det är stora juridiska, sociala och administrativa skillnader mellan de båda länderna. Intressant