Forskningssupplement 41 1
Forskningssupplement Forskaren och folkbildaren O
ve Sernhede har alltid haft en jordnära framtoning. Foto: Anna Rehnberg är hur socialarbetarna uppfattar sin makt gentemot klienterna. I ÅR ÄR DET femtio år sedan som en mycket uppmärksammad bok kom ut i sin första upplaga, nämligen Den ofärdiga välfärden. Författare till boken är professor Gunnar Inghe (1910-1977) och hans maka socionom Maj-Britt Inghe (1921-2014). Boken fick snabbt mycket stor spridning och kom ut i flera omarbetade och utvidgade upplagor fram till 1973. Skriften blev en stor försäljningsframgång och såldes i omkring 50 000 exemplar. Gunnar Inghe hade under närmare 20 år (1944-1961) varit socialläkare i Stockholm och blev professor i socialmedicin vid Karolinska institutet år 1961. Maj-Britt Inghe var socionom och hade arbetat som socialläkarassistent och kom också att knytas till socialmedicinska institutionen. Boken bygger på studien, ”Den tysta nöden”, som Folksam 1965 hade anslagit medel till. Syftet var att göra en bred granskning av brister i den svenska välfärden och särskilt beskriva problem och problemgrupper som inte fått del av den utveckling som svensk välfärd genomgick under 1950- och 1960-talet. Författarna ville synliggöra ”de vita fläckarna på välfärdssamhällets karta” och på så sätt komma åt den tysta och osynliga nöden som fanns där ”alldeles runt hörnet”. Till skillnad från en rad andra länder i Europa var Sverige förskonat från andra världskrigets härjningar och efter kriget skedde en snabb ekonomisk tillväxt. Det innebar att det skapades ett reformutrymme som gjorde att efterkrigstidens stora välfärdspolitiska program kunde genomföras. Många trodde vid denna tid att fattigdomen skulle utrotas genom välfärdspolitikens expansion och nya tekniska landvinningar. Det fanns en optimism i samhället och den svenska modellen sågs som unik. Författarna till Den ofärdiga välfärden anknyter till denna utvecklingsoptimistiska bild. De konstaterar att vi lever vårt liv i ständig jakt på eftertraktade statussymboler som bil, båt stuga, utlandssemester. Problemet var att vi kanske inte orkade eller ville se den nöd som fanns mitt ibland oss. Denna tysta nöd ville författarna lyfta fram. Det finns säkert flera olika anledningar till att boken fick så stort genomslag i diskussionen. Skriften kom ut i en tid då det började växa fram motbilder i många länder till de idylliska beskrivningarna om välfärdsstatens heltäckande skydd. Många brukare började göra sina röster hörda och gav andra bilder av den svenska välfärden än de officiella beskrivningarna. Författarna arbetade tillsammans med pressfotografen Lo Hertzman-Ericsson, som illustrerade texterna med foton. Trots mycket statistik och fakta och många referenser, har boken en populärvetenskaplig ton och ett socialt patos kännetecknar framställningen. CENTRALFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE har inbjudit ett femtontal forskare från olika vetenskapliga discipliner för att granska de förändringar som den svenska välfärdspolitiken genomgått under ett halvsekel och ta temperaturen på välfärden år 2017. Vilka grupper är det som inte lever under trygga och säkra förhållanden i dagens samhälle? Och vilka strukturer och processer är det som utestänger människor från välfärden i dag? Det behövs sådana oberoende granskningar. • 1.2017 socionomen 51