ÅRSREDOVISNING 2016 1
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LFV tillhandahåller en spe
cialkarta i syfte att öka säkerheten och underlätta för UAV-flygare att avgöra var de kan flyga utan att störa ordinarie flygtrafik. Ett projekt pågår, RPAS i kontrollzonen, som belyser möjligheten att hantera drönare i kontrollzonen (området kring en flygplats där in- och utflygningar sker) utan att, som i dagens gällande regelverk, tvingas stänga flygplatsen. Ett nytt regelverk för obemannade flygfarkoster är under framtagning av den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA. Nationellt fortgår ett arbete genom Transportstyrelsen med ett nytt nationellt regelverk i syfte att göra anpassning till de kommande EU-regler som planeras införas de närmaste åren. Det flygsäkerhetskulturprojekt som bedrivits de två senaste åren har avslutats och arbetet med genomförande av kvarvarande aktiviteter har fortsatt inom linjeorganisationen. Projektet har bidragit till att skapa förutsättningar för en kontinuerlig utveckling av säkerhetskulturen och resulterat i flertal aktiviteter inom olika områden för att utveckla och öka den redan mycket goda flygsäkerhetskulturen som präglar LFV. Bland annat har grundutbildningen setts över och en struktur för kommunikation har arbetats fram. Drifthandboken innehåller samtliga övergripande instruktioner för den operativa verksamheten. Under 2016 har omstrukturering av drifthandboken beslutats och påbörjats, bland annat för att i större utsträckning än tidigare följa strukturen i ICAO Doc 444 (PANS- ATM, Procedures for Air Navigation Services – Air Traffic Management), det regelverk som mest påverkar drifthandboken, och för att underlätta hanteringen av förändringar av styrande regelverk. Arbetet planeras vara klart under första kvartalet 2017. I samband med omstruktureringen har även ett stort steg tagits för att digitalisera drifthandboken. Kapacitet och leverans Den operativa verksamheten har under året fungerat mycket väl. 99,9 procent av flygningarna en route i svenskt luftrum har genomförts utan några förseningar orsakade av flygtrafiktjänsten. Den genomsnittliga förseningen uppgick till 0,05 minuter per flygning, vilket är bättre än EUs mål för det dansk-svenska luftrummet, som var 0,10 minuter per flygning. För LFV är flygsäkerheten alltid det primära. När LFV inte kan leverera en helt säker flygtrafiktjänst sänks kapaciteten i flygsystemet. Tre teknikhändelser inträffade under andra kvartalet 2016 som påverkade LFVs leverans till kunder. De hade ingen flygsäkerhetspåverkan då LFV kunde avveckla trafiken på ett kontrollerat sätt, men påverkade kapaciteten i luftrummet och därmed våra kunder, flygbolag, flygplatser och resenärer. Den mest omfattande händelsen inträffade den 19 maj då LFV inte kunde leverera någon kapacitet i Stockholms luftrum under cirka två timmar. Som konsekvens av detta påverkades kapaciteten i stora delar av det svenska luftrummet under resten av trafikdygnet. Alla händelserna har utretts och åtgärder har vidtagits för att stärka rutiner och processer och infrastrukturens robusthet. Bortsett från dessa händelser har LFV kunnat hålla en hög leveransnivå till flygoperatörer och flygplatser. Leveransförmågan en route visar att nära 100 procent av flygningarna kunde genomföras utan försening. Till flygplatskunder och Försvarsmakten har levererats kapacitet och tillgänglighet enligt avtalade nivåer. Infrastruktur COOPANS (Cooperations between ANSproviders) är ett samarbete mellan de fem leverantörerna av flygtrafiktjänster i Sverige, Danmark, Irland, Österrike och Kroatien, som alla har samma system och utrustning. Genom gemensam kravställning och utveckling säkerställs effektiva lösningar och hög kostnadseffektivitet. Arbete sker fortlöpande med vidareutveckling av flygledningssystemet Topsky innebärande förbättringar i funktionalitet samt implementering av nya EU-krav. Den senaste systemuppgraderingen driftsattes i januari 2017. Förutom investering i ny primärradar i södra Sverige, för att utöka radartäckningen ytterligare, genomför LFV ytterligare investeringar i infrastruktur. Ett utbytesoch moderniseringsprojekt för ett antal av LFVs radarstationer har startats. I de nya radarsystemen ska stöd för så kallad Mode S för att identifiera luftfartyg införas, vilket är ett legalt krav som träder i kraft år 2020. I oktober driftsattes LFVs första WAM- anläggning WAM är en övervakningssensor med vars hjälp ett flygplans position bestäms via triangulering. Tekniken har en högre noggrannhet än traditionell radar. Miljö LFV påverkar miljön dels direkt genom den egna verksamhet, dels indirekt genom buller och utsläpp som de flygplan som trafikleds genererar. Genom att leda flygplanen så miljösmart som möjligt bidrar LFV till en minskad miljöpåverkan. LFV utvecklar luftrum, procedurer och systemstöd för att skapa bättre förutsättningar för minskade utsläpp från flyget. Miljöarbetet bedrivs strukturerat och systematiskt med stöd av LFVs miljöledningssystem. LFVs mål är att ge förutsättningar för en årlig minskning av koldioxidutsläppen i det svenska luftrummet med 1 000 ton i genomsnitt för perioden 2014–2019. För 2016 är utfallet cirka 1 638 ton. För 2014 och 2015 var motsvarande värde 1 185 respektive 500 ton. LFV har under många år bistått flygplatser med expertstöd i frågor som berör flygtrafiktjänsten. Arbetet innebär bland annat att i samarbete med flygplatserna finna lösningar som ger förutsättningar för minskade utsläpp till luft utan att fler kringboende exponeras för bullernivåer över riktvärden. Miljödomen för Stockholm Arlanda Airport fastställdes i maj 2015 och det nya miljötillståndet innebär bland annat minskade utsläpp till luft. LFV har LFV ÅRSREDOVISNING 2016 35