ÅRSREDOVISNING 2016 1
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE förberett en anpassning ti
ll de nya miljövillkoren som började gälla från den 7 januari 2016. Under 2016 har LFV också genomfört fördjupade miljöanalyser av flygtrafik till och från flygplatser. Vid Stockholm Arlanda Airport har under flera år arbete pågått med att driftsätta ett CDM-system (Collaborative Decision Making). Det övergripande syftet är att med hjälp av systemet bättre dela information bland intressenterna på flygplatsen, till exempel om ankomst- och avgångstider. En viktig funktion i systemet är att mer exakt koordinera när avgående luftfartyg ska påbörja uttaxning för att minska väntetiden före start. LFV har deltagit aktivt i implementeringsprojektet. Implementeringen av CDM-systemet på Stockholm Arlanda beräknas ha bidragit till en besparing av 522 ton bränsle årligen, vilket motsvarar 1 638 ton CO2 . Den 23 juni 2016 etablerades raka flygvägar Free Route Airspace (FRA), mellan det dansk-svenska luftrummet och Finland, Estland och Lettland. Raka flygvägar innebär ekonomiska fördelar för flygbolagen och mindre miljöpåverkan. Ett viktigt projekt inom Borealisalliansen är att införa ett gemensamt FRA i medlemmarnas luftrum. I dagsläget finns någon form av FRA etablerat i sju av de nio luftrummen, men arbetet pågår kontinuerligt för att utöka FRA. LFV har bidragit även i andra viktiga miljöaktiviteter under 2016 såsom exempelvis miljöanalys av flygoperationerna vid en flygplats, införandet av en bränslemodul i LFVs miljöuppföljningsverktyg, biträde med flygvägsexpertis till flygplatsbolag i miljötillståndsprocesser och utbildning i fuel management, grön flygtrafikledning, för flygledare. Den direkta påverkan från LFVs verksamhet består till största delen av förbrukning av energi för drift och uppvärmning av LFVs lokaler och energiförbrukningen från driften av de operativa system som LFV använder vid flygtrafikledningen, samt därtill utsläpp från tjänsteresor. Mindre påverkan finns också från avfall och användning av kemikalier. Huvuddelen av kemikalieanvändningen sker i offsetdelen av LFVs tryckeri, som har avvecklats under 2016. Det finns en målsättning att på olika nivåer inom LFV att aktivt minska utsläppen. Gällande tjänsteresor handlar det dels om att minska mängden resor genom att ersätta fysiska möten med virtuella, dels om att välja färdmedel med så lite användning av fossila bränslen som möjligt. De tjänstebilar och personalbilar som LFV erbjuder är miljöbilar. Vid bilhyrning är det rutin att välja miljöbilar när det är praktiskt möjligt. Under 2016 har cirka 56 procent av de bilar LFV hyrt varit miljöbilar. På energisidan läggs stor vikt vid att minska energianvändningen men även att byta energislag till förnybar energi. LFV använde under 2016 100 procent grön el. Genom att göra investeringar och inköp av varor och tjänster med så liten energiförbrukning som möjligt så minskar energiförbrukningen på sikt. I LFVs byggnad för utbildningar vid Malmö Airport har fönsterbyte skett i slutet av året. Beräkningar visar att energiförbrukningen av värme i fastigheten framöver bör minska med drygt 2 procent tack vare de nya, energisnåla, fönstren. Vidare bidrar löpande justeringar av värme- och ventilationssystem och utbyte av belysning till minskad energiförbrukning. Med dessa åtgärder uppgick årets energibesparing i LFVs egna fastigheter till drygt 2,6 procent. LFVs mål är att minska energiförbrukningen med 2 procent per år under perioden 2012–2019. LFV omfattas av lagen om energikartläggning och arbetet med detta har påbörjats under 2016. Det första steget i kartläggningen är genomfört genom en beskrivning av energianvändningen fördelat mellan verksamhet, byggnad och transport. Detta första steg ligger sedan till grund för prioritering och planering av fortsatt kartläggning under 2017 och framåt. De åtgärder som genomförs för att minska LFVs utsläpp från den egna verksamheten räcker inte för att uppnå klimatneutralitet. Därför köper LFV in certifikat från projekt som syftar till utsläppsreduktioner i utvecklingsländer och som även bidrar till social och ekonomisk utveckling. Certifikat köps in motsvarande samma mängd utsläpp som LFVs verksamheter genererar. Forskning och innovation Forskning och innovation sker i egen regi, men också inom ramen för flera olika samarbeten, nationella och internationella med andra aktörer inom industrin samt universitet och forskningsinstitut. Arbetet drivs utifrån ett antal strategiska utvecklingsområden med målet att utveckla nya koncept och lösningar som syftar till ökad säkerhet, effektivitet, kapacitet, tillgänglighet och hållbarhet. Utöver forskning och innovation bedrivs också ett kontinuerligt arbete för att utveckla och ta fram och implementera nya lösningar, ny teknik och nya produkter. Under de senaste åren har LFV fokuserat på det stora europeiska programmet för Single European Sky ATM Research, SESAR. LFV samverkar också bland annat med KTH och Chalmers, och tillsammans med Linköpings Universitet och andra utländska universitet. Under 2016 har samtliga projekt inom SESAR 1 slutförts. En stor del av den forskning som genomförts går vidare till Deployment Manager, som är det program som styr sekvens och tidsplan för hur Europa ska implementera de tekniska lösningarna. Det efterföljande utvecklingsprogrammet, SESAR 2020, har startat där LFV deltar tillsammans med COOPANS. Stort fokus riktas på forskning som stödjer ny teknik inom fjärrstyrd flygtrafikledning, digitalisering samt ökad robusthet i infrastruktur. LFV genomför projekt inom bland annat automation och fjärrstyrda lösningar samt SWIM (System Wide Information Management) där LFV är världsledande. DRIWS (Digital runway incursion warning system) är ett projekt rörande digital styrning och övervakning, ”geofencing”, 36 LFV ÅRSREDOVISNING 2016