Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27 Kaffe Den dagliga koppen kaffe är vi
ktig för de flesta av oss, men det intressanta med kaffe är att det passar i de flesta sammanhang. Likaväl som vi dricker mängder till vardags är det en värdig avslutning i sådana fina sammanhang som exempelvis Nobelfesten. Läs om bönan som egentligen är ett bär, hur man gör det godaste kaffet och vad du gör när du vill ha något annat än en slät kopp. AV ANNA GIDGÅR D KAFFEDRINKSRECEPT JOHAN DAMGAARD FOTO JOEL WÅREU S bönor, bryggning& drinkar I Sverige dricker vi oftast ett kaffe gjort på flera olika sorters kaffebönor. Men det finns också kaffe som är gjort på bara en sorts böna. De två vanligaste kaffearterna som används i Sverige är arabica och robusta. 75 procent av allt odlat kaffe är arabica. Dess ganska milda smak har gjort den mycket omtyckt, och därför är det kaffet lite dyrare än robusta. De viktigaste odlingsområdena är Brasilien, Colombia och andra länder i Syd- och Centralamerika. Robusta upptäcktes i slutet av 1800-talet i Kongo och är en stark, oöm art. Robusta har en lite bitter och frän smak. Den har inte lika bred popularitet och är därför lite billigare, men vissa tycker om den lite bitska smaken, särskilt till espresso. Stommen i en vanlig svensk blandning är ofta brasilianska bönor. Smaken på dem variBuffé 11/2001 erar med jordmån, skötsel, behandling, väder m m, men de brasilianska bönorna har ändå förhållandevis neutrala och pålitliga smakegenskaper som uppskattas av de svenska kaffedrickarna. Med dem som bas skapar kaffeföretagen sina speciella blandningar, genom att exempelvis lägga till colombianska bönor för fyllighet, syrlighet och styrka. Bönor från Guatemala och Costa Rica ger tyngd. Kaffe som odlas på hög höjd sägs bli godast eftersom bären mognar sakta där, vilket ger mer arom. Slutligen lite kenyanska bönor för kryddigheten. Kaffeplantager ligger ofta i oländig terräng, och det är ett av skälen till att det mesta av plockningen görs för hand. Ett annat är att man måste skilja ut de röda mogna bären eftersom alla bär inte mognar samtidigt, utan varje buske måste plockas flera gånger. Kaffe är alltså ett bär, och i varje bär finns det två bönor. De råa bönorna varierar i färg från blekt beige via grönt till ljusbrunt beroende på sort. Man rostar de grågröna råa kaffebönorna för att smaken ska komma fram. Då får de också sin vackra brunsvarta färg. Bönor till espresso rostas ofta lite hårdare och blir då lite mörkare och glansigare. Överproduktionen av kaffe i världen just nu leder till låga priser. Vietnam, som är ett nytt kaffeland, har fördubblat sin produktion de senaste fem åren, vilket har varit med och sänkt kaffepriserna över hela världen även i Sverige, trots att vi inte köper så mycket av det kraftiga robustakaffet som produceras där. Men priserna kan snabbt ändras. Kaffepriset är beroende på tillgång - när frosten 1994 tog en stor del av skörden steg priserna med 3 80 procent på två månader. 27 I
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40