Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29 Godaste kaffet bryggs i en bistrokan
na eller espressorj PMTS: -Godaste kaffet får man i en så kallad fransk bistrobryggare; presskaffe som en del säger. En anledning är att temperaturen är rätt för att få fram smaken från det malda kaffet. Många bryggare håller för låg temperatur. Kaffet från pressbryggaren dricker man ju också oftast när det är nygjort, vilket är ytterligare en anledning till att det är godare. Det anser kaffekonnässören Ragnar Wetterblad. Perkolatorn, som tidigare mest sågs på landsbygden men nu säljs bredvid de coola espressomaskinerna, ger också ett got t kaffe. Det Ragnar tror på i framtiden är individuellt bryggt kaffe, espresso eller »pods«. »Pods« börjar bli stort i Europa , det är portionsförpackade kaffepåsar som räcker till en kopp kaffe. Då kan man välja just den röstning och bönsort som ma n själv föredrar. Kaffebryggarna som står och surar i ett hörn på jobbet kommer alltså successivt at t bytas mo t denna maskin, tro r han . En trend som redan är stor är »out of home«-konsumtionen. Och just det här att använda utländska ord och uttryck när man prata r om kaffe är också en trend. Buffé 11/2001 Johan Damgaard, som har gjort recepten på nästa sida, håller helt med om vilken metod som ger det godaste kaffet: nyrostat och nymalet kaffe i en bistrokanna. -Nä r kaffet får fritt spelrum i det heta vattnet kan smakämnena frigöra sig. Vattnet i kaffebryggarna är sällan tillräckligt varmt. Kaffets värsta fiende är de traditionella bryggarna där kaffet står och surnar på plattan hela eftermiddagen. Johan Damgaard , som bland anna t har tävlat i Cappuccino-SM, reder ut några av begreppen kring de olika kaffedryckerna. -Vilken böna och vilken malningsgrad man ska välja till olika sorters kaffe kan man prova sig fram till. De, tillsammans med röstningen, ger olika karaktär. Ju grövre kaffet är, desto längre kontak t med vattnet behövs. I en bistrokanna är ett ganska grovmalet kaffe att föredra. -Nä r man gör en espresso måste kaffet vara väldigt finmalet eftersom det bara ä r några centiliter vatten som pressas genom kaffet. Det finns ingen speciell espressoböna, utan det är processen at t göra kaffet som kallas espresso. Den största skillnaden mot andra kaffeblandningar är at t man i regel väljer mindre syrliga kaffebönor. I en klassisk espressoblandning ingår bönor från båda kaffearterna, arabica och robusta. -De t är trycket som är hemligheten med espresso. Med ett tryck av 15 bar pressas en liten mängd vatten genom kaffet. Det ta r ca 30 sekunder. -De t är också en konst at t värma mjölk till kaffet. Den ska inte vara varmare än 6$"c. Både för att kaffet ska kunna drickas genast och för at t mjölkens smak förändras efter det. En mjölkskummare, i form av en kanna med press, ä r ett utmärk t hjälpmedel om man vill kunna göra en skumtopp till sina kaffedrycker. Slutligen svarar Johan på det som man aldrig verkar lära sig: vad ä r egentligen skillnaden mellan caffé latte, café au lait och cappuccino. -E n caffé latte består av 1/3 espresso och 2/3 varm mjölk. En café au lait är samma sak men med starkt bryggkaffe i stället för espresso. En cappuccino består av 1/3 espresso, 1/3 varm mjölk och 1/3 skum.
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40