Advokaten 1
•FOKUS• Det får kanske ingen direkt konsekvens i
rättstillämpningen men det är inte bra för den allmänna tilltron till lagstiftningsmakten, säger han. Även Anders Eka konstaterar att regeringen under de senaste åren valt att gå vidare med lagförslag, trots att dessa kritiserats hårt av Lagrådet. – Det har varit några uppmärksammade fall. Men jag har inget underlag för att säga att det skulle ha blivit vanligare. Det skulle man behöva titta på, säger han, och tillägger att det, vad han vet, inte förs bok någonstans över hur stor andel av yttrandena som innehåller kritik. Anders Eka vill också nyansera bilden av Lagrådets yttranden. Visst händer det att Lagrådet helt avstyrker ett lagförslag eller konstaterar att det inte är lämpligt att göra till lag. Men en stor del av Lagrådets arbete består i mindre synpunkter och rekommendationer för att förbättra lagstiftningsprodukten. – I ett och samma yttrande finns ofta delar som är godkända medan andra får kritik, konstaterar Anders Eka. Lagstiftaren tar en risk Lagrådets granskning är inte den enda normprövning vi har i Sverige. Domstolarna kan också granska en lag och komma fram till att den inte kan tillämpas i det konkreta fallet. Och även här kan Lagrådets yttranden spela en roll, konstaterar Anders Eka. – Det är inte självklart att man kan säga att ”riksdagen bara kör över Lagrådet”, som det låter i debatten. För det kan vara riskabelt att köra över Lagrådet. Den lagstiftning man trumfar igenom kan bli föremål för prövning i efterhand och visa sig inte hålla, fastslår Anders Eka. En sådan situation uppstod när regeringen drev igenom en straffskärpning för mord 2014, trots Lagrådets invändningar. Tanken var att göra livstidsstraff till normen vid mord när det fanns försvårande omständigheter. Ander Eka satt själv med när HD konstaterade att lagtexten faktiskt inte sa det som regeringen planerat och ville att den skulle säga. – Lagtexten hade inte på ett riktigt sätt återgett det man ville åstadkomma, och domstolen var därför tvungen att gå på lagtexten, berättar Anders Eka. Efter HDdomen tvingades regeringen göra om utredningen och ändra lagen än en gång. Lagrådets kritik har plockats upp av domstolarna även i andra fall, som när straffet för grovt vapenbrott höjdes år 2017. Lagrådet hade då avstyrkt förslaget med hänvisning till att beredningskravet inte var uppfyllt, men lagändringen drevs ändå igenom. När lagen sedan skulle tillämpas anförde en åtalad person den otillräckliga beredningen. Lagprövningen gick ändå upp till HD, som också kritiserade lagstiftningsprocessen, men ansåg att bristerna i sig inte var skäl nog att inte tillämpa lagen. – Det visar ändå att det finns ett samspel, det är kommunicerande kärl mellan de olika institutionerna, säger Anders Eka. ADVOKATEN #2 2023 Däremot skulle man kunna skärpa kraven på regeringen att i propositionen tydligt förklara varför den inte fullt ut beaktar Lagrådets synpunkter. christer danielsson • SKJUTVAPEN OCH EXPLOSIVA VAROR – DÅLIG BEREDNING VAR INTE TILLRÄCKLIGT FÖR ATT VÄGRA TILLÄMPA LAG • Lagrådet var i sitt yttrande kritiskt när regeringen 2017 ville skärpa straffen för vapenbrott. Lagrådet pekade i sitt yttrande på den mycket korta remisstiden. ”I remissen anges inte varför det finns ett behov av att så snabbt kunna genomföra de föreslagna straffskärpningarna. För att godta en avvikelse från det gängse beredningskravet genom en så kort remisstid som det nu är fråga om måste krävas alldeles särskilda skäl. Några sådana har inte anförts i ärendet”, skrev Lagrådet, som avstyrkte förslaget med hänvisning till att regeringsformens beredningskrav inte uppfyllts. Trots kritiken röstades straffskärpningarna närmast enhälligt igenom i riksdagen (ett parti ville gå längre och röstade därför nej till förslagen). Frågan om den bristfälliga beredningen kom att bli föremål för lagprövning och gick hela vägen upp till Högsta domstolen. HD konstaterade att den stadgade ordningen inte följts fullt ut när lagen kom till. Slutsatsen blev trots det att det saknades stöd ”för slutsatsen att återverkningarna för den enskilde som en följd av den korta remisstiden har blivit helt outredda eller oöverblickbara. Inte heller kan bristerna på någon annan grund bedömas som väsentliga i den mening som avses i 11 kap. 14 § första stycket andra meningen regeringsformen”. HD tillämpade därmed vapenlagen i dess nya lydelse. NJA 2018 s. 743 (Den korta remisstiden) Folkstyrelsen är grunden Att gå emot landets främsta jurister kan alltså straffa sig när lagen väl ska tillämpas. Finns det så skäl att ändra på dagens ordning där regering och riksdag kan gå emot Lagrådets kritik och lagstifta trots att Lagrådet avstyrkt? Anders Eka håller, precis som Mari Andersson och Eric M. Runesson, hårt på sin roll som opolitisk ämbetsman, och vill helst inte svara på frågan. – I vårt system har vi grundprincipen om folkstyrelse. Riksdagen har sista ordet, men den ska naturligtvis besluta inom ramen för rättsstaten. Då blir det en balans, vi har Lagrådet som yttrar sig, men regering och riksdag har ett val och kan göra en annan bedömning. Det är till syvende och sist en politisk fråga om man tycker att de ska ha den möjligheten, säger han. På olika håll, bland annat från Moderaterna när de satt i opposition, har det framförts tankar på att stärka Lagrådets ställning gentemot politiken, exempelvis genom att kräva kvalificerad majoritet om riksdagen ska gå emot Lagrådet. Förslagen är inte nya för Anders Eka, som uttrycker en viss tveksamhet. – Jag kan själv tycka att vårt system har ganska bra inslag av balans i sig, och i väldigt stor utsträckning är det så att Lagrådets synpunkter följs, säger han. Advokat Christer Danielsson är betydligt mer positiv till idén om ett starkare lagråd. Men även han medger att avvägningen mellan folksuveränitet och kontrollmakt är vansklig. Det kan därför inte bli frågan om någon vetorätt för Lagrådet. – Däremot skulle man kunna skärpa kraven på regeringen att i propositionen tydligt förklara varför den inte fullt ut beaktar Lagrådets synpunkter, säger han. Om regeringen på detta sätt skulle tvingas motivera att den går emot Lagrådet skulle tröskeln höjas för att bortse från Lagrådets synpunkter, tror Christer Danielsson. l Företagare vill stärka Lagrådet – vänd! 31 › FOTO: MICKE LUNDSTRÖM