Advokaten 1
•FOKUS• Professor Anna Jonsson Cornell skriver of
ta remissvar, och hon tycker att det ökade tempot i lagstiftningsarbetet märks i form av sämre kvalitet på lagförslagen. › 34 Moderaternas tidigare förslag om att ställa krav på kvalificerad majoritet när ett beslut går emot Lagrådets yttrande är intressant, anser Anna Jonsson Cornell, men kanske inte så nytt i praktiken. Anna Jonsson Cornell pekar på Cementalagen och ändringen av vapenlagen, som drevs igenom av en enig, respektive näst intill enig, riksdag. – Men absolut, eftersom vi nu arbetar på olika fronter för att stärka upp skyddet för de institutioner som ska värna rättsstaten och demokratin, så kan det här vara ett bra förslag. Och ännu bättre om det bekräftar en existerande praxis, säger hon. Ett annat sätt att stärka Lagrådet skulle kunna vara att göra det obligatoriskt med lagrådsprövning av lagförslag som på ett eller annat sätt berör grundlagarna. Kan fresta despoter När man diskuterar normkontroll kommer allt som oftast frågan om en författningsdomstol upp, som en ersättning för eller ett komplement till Lagrådet. Anna Jonsson Cornell, som genom sin inriktning på komparativ konstitutionell rätt är väl bekant med fenomenet, berättar att hon tidigare varit mycket positiv till tanken på en svensk författningsdomstol. Men hon har svängt under de senaste åren. Anledningen är utvecklingen i länder som Polen och Ungern. – Inflytelserika författningsdomstolar är lite för fresJu mer man läser i alla källor, desto tydligare blir det hur viktigt det är att beredningsprocessen får lov att ta tid. anna jonsson cornell tande för en illiberal regim att försöka ta kontroll över. Det är mycket svårare att ta kontroll över ett helt domstolssystem. Därför menar jag att motståndskraften nog är starkare med ett decentraliserat normprövningssystem liknande det vi har i Sverige, säger Anna Jonsson Cornell. I Sverige har vi dessutom en kultur där domare av tradition håller en tydlig rågång mot politiken, vilket ytterligare ökar motståndskraften mot klåfingriga politiker, fastslår hon. – Det handlar om det gamla ämbetsmannaidealet och synen på sig själv som en tjänsteman. Då blir skillnaden mellan rättstillämpning och lagstiftning tydlig. En författningsdomstol som kan ha befogenhet att upphäva en lag kommer in på lagstiftarens område, det är oundvikligt, och då uppfattas den som en politisk aktör. Det blir sårbart, säger Anna Jonsson Cornell. Att vi i dag har många domare i de högsta domstolarna, och därmed också i Lagrådet, med annan bakgrund än den klassiska domaren behöver inte vara negativt, varken för ämbetsmannaidealet eller för förmågan att granska lagarna, menar Anna Jonsson Cornell. ADVOKATEN #2 2023 FOTO: ULRIKA ÖSTER