Advokaten 1
•FOKUS• › Företagare vill stärka Lagrådet Företag
arorganisationen Svenskt Näringsliv vill stärka Lagrådet. Till grund för sina krav lägger organisationen en nyligen publicerad undersökning om Lagrådets kritik mot remitterade lagförslag. S 32 venskt Näringsliv gav sig in i diskussionen om Lagrådet och rättsstaten i januari i år, när rapporten Lagrådet – motvikt eller rundningsmärke? publicerades. I rapporten presenteras statistik över Lagrådets avgivna yttranden under perioden 2006–2022. Rapportförfattarna konstaterar i skriften att en stor PROFESSORN OM LAGRÅDET Lågmälda ämbetsmän bästa Den opolitiske svenske ämbetsmannen är central i skyddet av rättsstaten. Det anser Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt. När lagstiftningsprocessen allt mer skyndas på och lagar används som signalpolitik vill hon dessutom sjunga långsamhetens och eftertankens lov. P recis som Lagrådet ägnar sig också professor Anna Jonsson Cornell åt granskning av lagförslag, om än i en annan form. Universiteten är viktiga remissinstanser, och många av remissvaren lämnas just av professorerna vid de juridiska fakulteterna. Anna Jonsson Cornell ser två tydliga och troligen sammankopplade förändringar i lagstiftningsarbetet: att remisstiderna blivit kortare och att kvaliteten på lagförslagen sjunkit. – Grundbulten och det som anses upprätthålla kvaliteten i den svenska lagstiftningsprocessen är beredningsförfarandet. Att det får ta lång tid, att vi har en allmän debatt, och kan prata oss fram till den bästa lösningen. Nu har vi inte tid med det. Då måste vi förlita oss på att departementen gör det de ska göra. Det påverkar kvaliteten, säger Anna Jonsson Cornell, som tror att det finns en konsensus om just detta. Med kortare remisstider blir Lagrådets granskning ännu mer central för att kvalitetssäkra lagen och skydda fri och rättigheter, konstaterar Anna Jonsson Cornell. ADVOKATEN #2 2023 Klart är också att det mediala intresset för Lagrådets Anna Jonsson Cornell är professor i komparativ konstitutionell rätt, docent i konstitutionell rätt samt prodekan för juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. yttranden – åtminstone när de innebär kritik – ökat. Däremot går det inte att säga om Lagrådet generellt blivit mer kritiskt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med forskning för att kunna dra den slutsatsen, konstaterar Anna Jonsson Cornell. Inte heller finns någon tydlig grund för att säga att lagstiftaren blivit piggare på att ”köra över” Lagrådet. Vad vi vet är dock att det kommer allt fler lagförslag för Lagrådet att ta ställning till. – Lagstiftaren vill visa handlingskraft genom att anta nya lagar. Sammantaget sätter det större press på Lagrådet, i termer av att det får mer att göra, konstaterar Anna Jonsson Cornell. Just på grund av det ökade antalet förslag kan det också vara så att Lagrådet hamnat i fler situationer där det har ansett sig tvunget att framföra kritik. – Men jag uppfattar det inte som att Lagrådet som instans blivit mer aktivistiskt, säger Anna Jonsson Cornell. Ömsesidig respekt När lagstiftningsarbetet går allt snabbare, har vi då en tillräcklig normkontroll med dagens ordning, enligt Anna Jonsson Cornell? – Jag tycker nog egentligen att vi har det, för domstolarna har de instrument som behövs för att kunna göra en lagprövning. Det faktum att domstolarna är återhållsamma kan delvis förklaras av det svenska styrelseskicket och folksuveränitetsprincipen, säger hon, och fortsätter: – Det är den rättskultur vi har. I första hand ska poliandel av yttrandena, 23,5 procent, innehåller kritik mot de remitterade förslagen. Andelen kritiska yttranden varierar under perioden, men variationerna kan enligt rapporten inte förklaras med vilka partier som haft regeringsmakten. Författarna finner det anmärkningsvärt ”att andelen kritiska yttranden ligger på en konstant hög nivå under hela den undersökta perioden och att det inte finns några tydliga tecken på en minskning”. 4,8 procent av yttrandena innehöll vad som i rapporten beskrivs som ”avgörande” kritik, alltså att Lagrådet avstyrkt hela eller delar av lagförslaget eller konstaterat att hela eller delar av förslaget inte kan ligga till grund