Buffé 1
Buffé TREND/SMAK/UTBLICK
Buffé MATPAJENS REVANSCH
Buffé BUFFÉ 25 ÅR
Buffé MATPREPPA FÖR VECKAN
Buffé VILKEN SOPPA!
Buffé BUFFÉ REDER UT
BUFFÉ REDER UT HUR SKA MAN VÄLJA? Socker används
för sin söta smak och ibland för sitt höga energiinnehåll. I hög koncentration kan det också användas för att konservera frukt och bär. Alternativa sötningsmedel används av olika skäl. De är billigare att framställa än naturligt socker. Eftersom de innehåller färre kalorier kan de användas för att minska energiintaget och reducera risken för fetma. Vissa minskar risken för hål i tänderna eftersom de varken sänker pH-värdet i munnen eller ger näring till bakterier som ger upphov till karies. De artifi ciella sötningsmedlen höjer inte blodsockret och kan därför vara fördelaktiga i många situationer för personer som lider av diabetes typ 1 och 2. I många fall kan socker ersättas av sötningsmedel utan problem, men det fi nns undantag. Ett exempel är aspartam som bryts ner i en sur miljö och vid uppvärmning. Därför fungerar det mindre bra i bakning. FINNS DET HÄLSORISKER? Socker har inga positiva eff ekter på hälsan. Cellerna behöver sockerarten glukos, men kolhydrater som fi nns i mat som potatis och bröd kan brytas ner till glukos i kroppen. Däremot fi nns dokumenterade risker med att äta för mycket socker. Risken ökar för karies och ett för stort intag av kalorier ökar risken för övervikt och fetma. Forskning har också visat att drycker sötade med socker kan öka risken för typ 2-diabetes hos vuxna redan vid de mängder som svenskar i genomsnitt dricker idag. Enligt Livsmedelsverket får fyra av tio vuxna och hälften av ungdomarna i Sverige i sig mer än den rekommenderade mängden tillsatt socker. Alla sötningsmedel som godkänts som livsmedelstillsatser har testats noga och bedömts vara helt säkra att använda i godkända mängder, med ett fåtal undantag. Personer med fenylketonuri, PKU, ska undvika aspartam eftersom det innehåller fenylalanin. Diabetiker är enligt Livsmedelsverket en grupp som riskerar att få i sig mer än den acceptabla dagliga mängden cyklamat. Ett överdrivet intag av sockeralkoholer som sorbitol och mannitol kan leda till diarré, vilket är obehagligt men ofarligt för i övrigt friska personer. Förutom sötningsmedlens direkta eff ekter har risken för ett ökat sug efter sötade livsmedel lyfts av forskare. SLUTSATS Det fi nns hälsorisker med att äta för mycket socker och många av oss skulle må bra av att minska konsumtionen. De ersättningar som får säljas i livsmedelshandeln är testade och säkra att använda som alternativ i rimliga mängder och med ett fåtal undantag. (Men de smakar blä hälsar småkusinerna.) Källor Livsmedelsverket. Naturvårdsverket. Vilka halter av miljöfarliga ämnen hittar vi i miljön? Rapport 6301, Naturvårdsverket, 2009. Råd & Rön. Söt, sötare, sötast, 2016. Toews I, Lohner S, Küllenberg de Gaudry D, Sommer H, and Meerpohl J J. Association between intake of non-sugar sweeteners and health outcomes: systematic review and meta-analyses of randomised and non-randomised controlled trials and observational studies. (via nature.com) MILJÖPÅVERKAN Sackaros framställs av sockerbetor eller sockerrör. I Sverige odlas sockerbetor främst i Skåne och produktionen räcker för hela landets behov. Restprodukter från sockertillverkningen används som foder, i annan produktion och som jordförbättringsmedel. De alternativa sötningsmedlen framställs på en mängd olika sätt, både av naturliga råvaror och på syntetisk väg. Vissa av dem är mycket stabila och passerar kroppen utan att brytas ner. När Svenska miljöinstitutet testade utgående vatten från 25 svenska reningsverk på uppdrag av Naturvårdsverket innehöll samtliga prover sukralos. Institutet uppskattar att sex till sju ton sukralos släpps ut varje år. Halterna som passerar reningsverken ligger under gränsvärdena för att vara giftiga för vattenlevande organismer, men eftersom ämnet bryts ner långsamt kan det fi nnas risk för att halterna ökar över tid. 27 BUFFÉ #02/2020
Buffé BÄRLYCKA
Buffé MATSKOLA
Buffé ICAs EGNA SIDOR
Buffé SISTA ORDET