LFV Årsredovisning 2020 1
L F V 2020 GD HAR ORDET ETT ÅR MED STOR PÅVERKAN
PÅ LUFTFARTEN År 2020 blev året som ingen hade kunnat föreställa sig. I början av mars kom de första signalerna om att en pandemi hade börjat få fäste i Sverige och sedan följde konsekvenserna av det slag i slag. Från mitten av mars fick pandemin dramatiska konsekvenser för resandet i allmänhet och flyget i synnerhet. Två dagar efter UD:s avrådan den 14 mars från icke nödvändiga resor till alla länder med anledning av coronapandemin beslutade SAS att pausa merparten av sin verksamhet. Krisen var ett faktum. Andra veckan i april nådde antalet rörelser i svenskt luftrum sin lägsta nivå under pandemin. Därefter gick det sakta uppåt för att stabilisera sig på omkring en tredjedel av fjolårsnivån. Detta fick naturligtvis konsekvenser för vår ekonomi. Den djupa krisen förväntas medföra stora strukturomvandlingar inom flygbranschen med stor påverkan på flygtrafiken under lång tid framåt. LFVs totalresultat efter omvärdering av pensionsskulden är -122 miljoner kronor. Med en flygtrafik som under våren låg på mycket låga nivåer och den stora osäkerheten kring vilka intäkter vi skulle få, lade vi den 16 april ett varsel som omfattade cirka 500 tjänster, ungefär 40 procent av personalen. I slutet av juni beviljade riksdagen oss ett extra anslag på 900 miljoner kronor för intäktsbortfall. Under hösten klarnade bilden något om vilka intäkter vi kan räkna med och i slutet av året kunde vi dra tillbaka varslet; men risken för uppsägningar är inte avvärjt eftersom vi fortsatt har stora underskott att hantera de kommande åren. Vi gjorde bedömningen att trafikvolymen på sikt kommer att ligga lägre än före pandemin och anpassade därför verksamheten genom en minskning med cirka 60 tjänster. Efter ett rigoröst arbete klarade vi det utan att behöva säga upp någon, vilket var mycket glädjande. Vi vidtog också en rad ingripande besparingsåtgärder och inledde även omfattande förändringsarbeten för att anpassa verksamheten till den ekonomiska situation som vi bedömer kommer att följa på pandemin. I mars började vi arbetet med att hantera pandemin, vilket sedan resulterade i att vi etablerade en stab som hanterade de många konkreta frågorna kring pandemin medan koncernledningen fokuserade på arbetet med den allvarliga ekonomiska situation som pandemin orsakade. Vi hade självklart helst varit utan pandemin men konsekvenserna av den har ändå gett oss många erfarenheter av hur vi ska bedriva ett effektivt kris- och stabsarbete i framtiden. LUFTRUMMET BEHÖVER MODERNISERAS Luftrummet i Sverige är i behov av en modernisering. I maj 2019 redovisade LFV regeringens uppdrag att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet där vi bland annat pekar på behovet av modernisering liksom att ansvaret för utveckling av det undre luftrummet i dagsläget är otydligt. En fortsatt stark utveckling av drönartrafiken 4 förväntas, vilket är ännu en faktor som kommer att påverka LFVs verksamhet. Hur ansvaret för att hantera denna trafik fördelas och i vilken utsträckning LFV ska engagera sig som utförare av tjänster är viktiga frågeställningar. Såväl när det gäller luftrum som utveckling av tjänster för drönartrafiken är finansieringen av LFVs insatser en avgörande faktor. Utvecklingen stannar inte av, pandemin och minskat flygande till trots. Luftfartens infrastruktur behöver upprätthållas på samma höga nivå oavsett hur mycket som flygs och det krävs att vi investerar för framtiden. En ny primärradar i södra Sverige är bara ett exempel på det förstnämnda. I januari 2017 tog dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson det första spadtaget för att förvandla den försvarsmaktsägda radarn till en toppmodern anläggning för civilt bruk. Under våren 2021 tas den nya radarn i drift och bidrar till en ökad flygsäkerhet i södra Sverige och över Östersjön. En investering för framtiden är RTC Stockholm, den nya kontrollcentralen för flygtrafikledning på distans vid de fyra Swedaviaflygplatserna Kiruna, Umeå, Östersund och Malmö. När kontrollcentralen tas i drift innebär det ytterligare ett steg i flygtrafiktjänstens paradigmskifte mot en digitaliserad flygtrafikledning. STRUKTUROMVANDLINGAR ATT VÄNTA Den kraftigt minskade trafiken och kraven på kostnadssänkningar är förstås tydliga för vår del. Det finns ett starkt tryck från branschen och EU-kommissionen att kostnaderna för flygtrafiktjänster ska sänkas och allt tyder på att Sverige och LFV kommer att få ytterligare krav att effektivisera verksamheten. Den djupa krisen förväntas medföra stora strukturomvandlingar inom flygbranschen med stor påverkan på flygtrafiken under lång tid framåt. Samtidigt kan resvanor ändras, såväl till följd av coronakrisen som utifrån miljöhänsyn, med långsiktigt bestående effekter på efterfrågan. Det säkerhetspolitiska läget har successivt skärpts med stärkt fokus på försvar, infrastruktur och cybersäkerhet, vilket får en stor påverkan på LFV med ansvar för att leverera såväl civil som militär flygtrafiktjänst i alla beredskapslägen. Försvarsmaktens och samhällets krav på infrastrukturens tillförlitlighet har ökat, vilket ligger till grund för vårt arbete med en robust flygtrafiktjänst. När det avser operativ personal blir det en stor utmaning att balansera tillgång och behov mot förändringar i efterfrågan, med hänsyn till kommande pensionsavgångar och långa ledtider i rekrytering och utbildning, så att vi har rätt resurser och tillräcklig kapacitet både