Ett misch-masch av myggor och elefanter 1
har centralt inflytande, i enlighet med modellens
syfte. Vidare hänvisas till rapporter som visar att de regionala samråd som involverar kommuner, det civila samhället och professionella kulturskapare successivt förbättrats i fråga om transparens, dialog och samverkan.28 Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram ett diskussionsunderlag i syfte att peka på kultursamverkansmodellens utvecklingsmöjligheter och behov. Där konstateras att modellen βhar haft en rad positiva effekter: Kulturen har blivit en viktigare del av regionens uppdrag och har erhållit mer resurser och invånarna har kunnat erbjudas ett större och bredare kulturutbud. Dialogen med kommuner, kulturskapare och civilsamhälle har utvecklats vilket har synliggjort verksamheter och aktiviteter runt om i länen och bidragit till samverkan mellan olika aktörer och konstområden och med andra politikområden. Regionala prioriteringar och strategier är bättre underbyggda. Regionernas strategiska kapacitet inom kulturområdet har stärkts och är idag en viktig del av den kulturella infrastrukturen.β29 Kultursamverkansmodellen är att betrakta som en plattform för samverkan kring gemensamma utvecklingsområden och behov i och mellan stat, region och kommun. I Återstartsutredningen framhåller företrädare för flera regioner att samverkan mellan stat, region och kommun behöver utvecklas, och att det under pandemin finns exempel på att så också skett β till exempel genom att Kulturrådet har haft tätare kontakt med regionerna.30 I Återstartsutredningen framgår vidare att regionerna har önskemål om att den täta dialogen fortsätter efter pandemin. Det är ett önskemål som är samstämmigt med Kulturrådets ambition och intressen om utökade kontaktytor med regionerna. 2.3. Modellens omfattning och arbetssätt Regioner i kultursamverkanmodellen ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till de sju områden som modellen omfattar31: 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet 2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet 4. professionell bild- och formverksamhet 5. regional enskild arkivverksamhet 6. filmkulturell verksamhet 7. främjande av hemslöjd. Inför fördelningen av medel inom kultursamverkansmodellen ska regionen ta fram en kulturplan som beskriver inriktningen på den regionala kulturverksamheten, utifrån hur verksamheten inom dessa sju områden ser ut och är tänkt att utvecklas. Regionernas kulturplaner omfattar 3β4 år och arbetas fram i dialog med regionens kommuner och efter samråd med regionens professionella kulturliv och det civila samhället.32. Kulturrådets styrelse fattar beslut om bidrag med kulturplanerna som huvudsakligt underlag. Som grund för att möta upp regionala behov har Kulturrådet, tillsammans med samverkansrådet och regionerna, tagit fram prioriteringsgrunder. Dessa prioriteringsgrunder ska betraktas som ett stöd i arbetet med att bidra till de nationella 28 Kulturanalys 2022. En lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen. Rapport 2022:1, s. 85. 29 Hur bör kultursamverkansmodellen utvecklas? Ett diskussionsunderlag, Sveriges kommuner och regioner 2019, s. 7. 30 Från kris till kraft. Återstart för kulturen (SOU 2021:77), s. 101. 31 Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet, 8§. 32 Ibid, 7§. 11