Ett misch-masch av myggor och elefanter 1
4. Film 4.1. Stiftelsen Svenska Filminstitutet St
iftelsen Svenska Filminstitutet bildades 1963. Den svenska filmpolitiken reglerades och finansierades under åren 1963–2016 genom filmavtal, som omförhandlades ungefär vart femte år. Filminstitut eller motsvarande organisation för den statliga filmpolitiken finns idag i så gott som alla europeiska länder. Avtalsformen var unik för Sverige, men i flera andra länder finns punktskatter eller statliga avgifter på exploateringen av film som återförs till den stödgivande organisationen. I dag finns uppdraget definierat i filmpropositionen43 och årliga riktlinjer.44 Verksamheten finansieras sedan 2017 genom statliga medel. År 2021 uppgick Filminstitutets intäkter till 1 196 674 000 kronor. Av dessa medel fördelades 541 670 000 kronor i produktionsstöd. Till distribution, visning och lansering av film fördelades 470 518 000 kronor.45 Filminstitutets styrelse utses av regeringen. Filminstitutet bevarar och tillgängliggör det svenska filmarvet, verkar för att barn och unga har goda kunskaper om film och rörlig bild, stödjer produktion, distribution och visning av värdefull film samt representerar den svenska filmen internationellt. 4.1.1. Framväxten av regional filmkulturell verksamhet Regional filmverksamhet började växa fram i början av 1990-talet med stöd från Svenska Filminstitutet. 1997 beslutade riksdagen att införa ett ”särskilt stöd till regionala resurscentrum för film och video” som Filminstitutet skulle fördela. Det kom att dröja till 2001 innan den regionala strukturen var komplett; då sökte och fick Jönköpings och Gävleborgs län stöd för första gången. Eftersom Blekinge, Kalmar och Kronoberg har en gemensam regional filmverksamhet, är de totalt 19 till antalet. För de regioner som var tidigt ute fanns helt andra möjligheter att expandera innan anslaget slutade öka. Detta är historiska skillnader som fortfarande märks mellan regionerna. Stödets syfte var att stärka den regionala filmverksamheten, särskilt med inriktning mot barn och unga. Regionens ekonomiska motprestation skulle vara minst lika stor som stödet. I riktlinjerna angavs att stödet kunde användas till att initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och på fritid, till att främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf, och till att stödja talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare. I viss begränsad utsträckning kunde stödet därutöver användas till utveckling av kort- och dokumentärfilmsproduktion. Det regionala nätverket var redan från början en strategi för Filminstitutet att nå ut lokalt, för att stärka filmkulturellt arbete för barn och unga, bevara biografstrukturen, säkra ett brett filmutbud och att utveckla talang och filmskapande i hela landet. Via stödgivning och uppföljning hade Filminstitutet också stort inflytande över verksamhetens inriktning och utveckling och Filminstitutet arrangerade regelbundet nätverksträffar för inspiration och fortbildning. 4.1.2. Regionala produktionscentrum Inom ramen för det filmavtal som styrde en stor del av Filminstitutets verksamhet fram till 2017, infördes i 2000 års avtal ett stöd till regionala produktionscentrum, då tre till antalet: Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne, senare även Filmregion Stockholm43 Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik. Proposition 2015/16:132. 44 Riktlinjerna framgår av Kammarkollegiets regleringsbrev. Eftersom Svenska Filminstitutet i inte är en myndighet utfärdas inte regleringsbrev. 45 Svenska Filminstitutets resultatredovisning 2021, s. 61 f. 30