Ett misch-masch av myggor och elefanter 1
har också börjat inrikta sig på målgruppen äldre,
både genom regionala filmpaket för äldreboenden och filmworkshops för äldre. Särskilda insatser görs eller har gjorts för att öka jämställdhet och breddad representation. Nationella minoriteter uppmärksammas i ett fåtal regioner genom särskilda satsningar riktade till filmskapare, barn och unga eller filmvisningar på nationella minoritetsspråk En handfull regioner har mer djupgående internationella kontakter och samarbeten. Endast enstaka arbetar med film som kulturarv. 4.4. Samtal med regioner: Det filmkulturella ur regionalt perspektiv Nedan har vi sammanfattat noteringarna från samtalen med regionerna. Vår bedömning är, att även om vissa utsagor framfördes av flera och andra av enstaka ger de sammantaget en god bild av regionernas arbete med och syn på filmverksamheterna. Frågorna som samtalen utgick ifrån skickades ut i god tid52, vilket flera särskilt kommenterade att man uppskattat. 4.4.1. Film som professionellt konstområde vsv filmkulturella verksamheten – integrerade, och inte Flertalet av de regionala företrädarna anser att filmen som professionellt konstområde och den verksamhet som av tradition benämns ”filmkulturell” är intimt sammanlänkade. Begreppet filmkulturell upplevs emellertid av flera som problematiskt. Det kan tolkas som att det professionella filmskapandet inte ingår i kultursamverkansmodellen. Terminologin kan vara en hämsko gentemot politiken och väcka en viss rädsla för satsningar på det professionella. Därför finns behov av förtydligande. De flesta regioner arbetar med hela det filmpolitiska området, där även det professionella filmskapandet ingår, jämte det främjande arbetet inom filmpedagogik, talangutveckling och visning. Satsningar inom samtliga områden ger verksamheten en röd tråd: Delarna hänger ihop. Talangutveckling och det främjande arbetet har byggt grunden för det professionella, som i sin tur ger förebilder och inspiration till det främjande arbetet. Flera regionala företrädare lyfter också fram att gränsen mellan talangutveckling och professionell film är flytande. I samtalen lyftes att införandet av en statligt helfinansierad filmpolitik 2017 har underlättat att se filmen som ett helt kulturpolitiskt område. Men det finns också enstaka regioner som gör en tydlig skillnad mellan filmkulturell verksamhet som kulturpolitik, och filmproduktion som näringspolitik. En region formulerade att filmkulturell verksamhet och filmproduktion är ganska olika områden, avskilda från varandra organisatoriskt även om de har bäring på varandra. Regionerna har olika förutsättningar och arbetet med film som professionellt kulturområde sker utifrån befintliga resurser. Men regionerna poängterade att även små medel kan göra stor skillnad inom kortfilm, dokumentärfilm och semiprofesionella produktioner. Interregionalt samarbete kan vara en väg att gå för att tillsammans stärka området. Någon lyfte att den egna regionen behöver ha en hel produktionskedja, men också koppling till en större fond och ett större sammanhang. 52 Se bilaga 2. 35